PANACEA, projektet med fokus på yrkesförarnas hälsotillstånd

Man sitter i en körsimulator och kör på landsväg.
TEst i körsimulator. Foto: Tiina Mauritzell/VTI

Anna Anund, forskningschef på VTI, driver EU-projektet PANACEA tillsammans med forskare från VTI och ytterligare 15 partners från olika organisationer i Europa. Syftet med projektet är att utveckla ett system som kan upptäcka och motverka bland annat trötthet, stress och påverkan av alkohol eller droger hos yrkesförare.

VTI och Linköping är en av tre europeiska testplatser för PANACEA. På VTI bedrivs forskning och utveckling kring bussförare. I grekiska Thessaloniki forskar man främst om taxi- och budbilsförare men även om förare av varutransporter på moped eller motorcykel. I Spanien pågår forskningen kring förare av sopbilar och långfärdsbussar. Varje land har byggt upp sina egna sajter, som alla är integrerade i en gemensam systemarkitektur och har samma ramverk för utvärderingar.

PANACEA är ett av flera stora EU-projekt som VTI har, med en budget på cirka 40 miljoner kronor. I projektet ska forskarna på olika sätt studera förarens hälsotillstånd. Syftet är att upptäcka hur trötthet eller stress påverkar körningen och utifrån det vidta åtgärder både här och nu men också på längre sikt.

Anna Anund är koordinator för projektet, som på VTI genomförs tillsammans med VTI forskarna Christer Ahlström, Anna Sjörs Dahlman och My Weidel. Under våren har man kört studier med 30 personer, som har deltagit tre gånger var, för att testa deras trötthet dagen efter alkoholkonsumtion. Testet inleddes med att förarna kvällen innan fick dricka alkohol för att uppnå en viss promillehalt i blodet. Därefter har de fått vila över natten för att sedan återkomma nästa morgon för test av deras körförmåga och trötthet. Datainsamlingen har varit möjlig tack vare stora insatser även från annan VTI-personal med vana av att arbeta med datainsamling.

– Vi vet att många bussförare har stora problem med trötthet och att många olyckor helt eller delvis beror på det. Vi vet också att yrket är stressigt och att många förare använder alkohol för att slappna av efter jobbet, vilket gör att man sover sämre. Trötta förare är sämre förare, alltså har vi ett intresse för att förstå mer kring hur sömn under påverkan av alkohol försämrar prestationen under körning dagen efter, konstaterar Anna Anund.

Alkolås och eye-tracking är några av de tekniker man använder sig av i forskningen. En del av den information som systemet genererar ska även kunna användas operativt, till exempel för att upptäcka farlig trötthet eller om föraren har alkohol i utandningsluften och måste ersättas av en kollega. Vidare registreras data från förarnas aktivitet via ett aktivitetsarmband och laddas upp på ett molnbaserat system som ger möjlighet att till exempel ge återkoppling och tips tillbaka till föraren.

– Vi undersöker hur vi kan säkra att förare är väl förberedda och inte är onyktra eller väldigt trötta när det ska börja köra, säger Anna.

– Det kan handla om att systemet indikerar att föraren ofta är trött eller äter fel och då kan vi ge råd om hur de kan förbättra sin situation. Informationen kan även användas för att säkerställa en bra schemaläggning. Tanken är att genom olika lösningar förbättra säkerheten, arbetsmiljön och arbetsvillkoren men även, med stöd från arbetsgivarna, ge bättre hälsa och ökat välmående för yrkesförarna, avslutar Anna Anund.

Projektet kommer att hålla på till våren 2024.

Text: Tiina Mauritzell/VTI