Mer effektiv leverans den sista milen för e-handel med dagligvaror

E-handeln av dagligvaror växer och företagen behöver anpassa sina logistiksystem. Stora utmaningen är distributionen den sista milen. Samordning är ett av flera sätt som skulle kunna göra slutleveransen mer energieffektiv. Hur det kan gå till har VTI börjat undersöka tillsammans med Chalmers Industriteknik.

Energieffektivitet handlar dels om transporteffektivitet, att fordonet utnyttjas så optimalt som möjligt, dels om fossilfria fordon och drivmedel med lågt eller inget utsläpp av koldioxid. Olika logistiklösningar är lämpliga i olika sammanhang och det är ännu oklart vilka av dem som fungerar bäst. Förstudien som ska ge svar på vilken kunskap som saknas heter Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkansmodeller (ELLA).
Forskarna har använt sig av litteraturstudier, intervjuat 19 organisationer och företag samt hållit en workshop med dagligvaruhandlare, boxleverantörer, transportörer och forskare.
– Sista milen-leveranser generellt är en utmaning och dagligvaror med sina unika egenskaper försvårar det ytterligare. Dagligvaror har begränsad hållbarhet och omfattar kyl-- och frysvaror, vilket ställer krav på snabbhet och en obruten kylkedja, säger Linea Kjellsdotter Ivert, senior forskare på VTI och projektledare för rapporten.

Samlastning ovanlig

Till skillnad från andra konsumentprodukter är det ovanligt att varor från olika leverantörer samlastas under den sista milen. Detta beror på att det inte finns så många aktörer som erbjuder transportlösningar för kyl- och frysvaror men också på att sista milen-leveransen har blivit ett sätt att särskilja sig och skapa konkurrensfördelar.
Det finns en uppsjö av olika logistiklösningar för matkassar och så kallat löslock där konsumenten plockar ihop sin egen kasse i en webbutik. Forskarna har identifierat nio med stor potential för energieffektivisering: Samlastning, Mikroterminaler, Justeringar av servicenivåer, Standardiserade förpackningar, Utlämningsställen vid högtrafikerade platser, Lastcykel, Ellastbilar och ett framtidskoncept i form av ett självkörande fordon som bär på en integrerad mobil, obemannad utleveranslösning.
– I projektgruppen ser vi behov av mer forskning och även att testa och utvärdera olika alternativ genom praktiska tester och simulering. Det kan exempelvis handla om potentialen för samlastning men också hur olika typer av omlastningsplatser kan möjliggöra användning av fossilfria fordon, säger hon.

Olika lösningar olika bra

I forskarnas utvärdering blev det tydligt att olika lösningar passar olika bra i olika kontexter. Exempelvis är mikroterminler och lastcyklar samt mindre elektrifierade distributionsfordon intressanta framför allt i stadsmiljöer. Samlastning är mer relevant i glesbefolkade områden där dagligvaruhandlare har svårt att nå höga fyllnadsgrader på egen hand. Konsumenternas förväntningar på e-handeln är också värda att forska vidare om, menar hon.
Det lyfts ofta fram att konsumenten vill ha snabba leveranser och korta leveransfönster, vilket inte rimmar med en hög transporteffektivitet. Under pandemin var det dock omöjligt att tillmötesgå dessa krav då efterfrågan ökade i en takt som gjorde det svårt för företag att möta upp. Trots att konsumenter blev tvungna att planera sina leveranser på ett helt annat sätt fortsatte de att e-handla, vilket visar på en potential för att justera servicenivåerna, menar Linea Kjellsdotter Ivert
Med hemleveranser följer problem som buller, luftföroreningar och trängsel där folk bor och lever, framför allt i stadsmiljön. Här kan staden behöva ta ansvar genom att ställa krav på att leveranser inte sker med fossilmedeldrivna bilar och möjliggöra för detta genom att exempelvis tillhandahålla omlastningsplatser, menar hon.
Förutom Linea Kjellsdotter Ivert har flera forskare medverkat till rapporten: Jessica Wehner Niklas Arvidsson och Joakim Kalantari från VTI samt Klas Hedvall från Chalmers Industriteknik.

Energieffektiv sista milen-distribution av dagligvaror genom nya samverkansmodeller (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.