Cirkulär ekonomi behöver styrning

Det akuta klimatläget kräver en omställning mot mer cirkulära sätt att producera varor och tjänster. VTI-forskarna har studerat sådana initiativ som gäller mat och transporter. För att de ska lyckas behövs lagstiftning, subventioner och nya normer om ett gott liv.

– Det kan vara svårt för dessa initiativ att slå igenom, bland annat för att vi som konsumenter är beroende av bilen och massproducerad billig mat. Alternativen framstår som dyra och krångliga. Men regler och subventioner gynnar också storskaliga lösningar, säger Malin Henriksson, senior forskare på VTI, som är huvudförfattare till rapporten Framtidens gröna praktiker – Förutsättningar för omställningsagenter inom mat- och transportsektorn.

Forskarna har studerat fem olika sätt att bedriva verksamheter genom cirkulär ekonomi. Två av initiativen är ideella, Matcentralen, som säljer överbliven mat från livsmedelsbutiker, och Cykelkök där det finns möjlighet att reparera sin cykel. Tre är kommersiella. Bärta ersätter kött med en groddad och fermenterad gul ärta från Sverige, Oatly tillverkar växtbaserade mjölkprodukter av havre och Cykelpoolen hyr ut cyklar.

Med hjälp av fallstudierna har forskarna identifierat två olika förhållningssätt till omställning som de kallar den ekomoderna logiken och den ekologiska logiken.

Den ekomoderna logiken utgår från fortsatt tillväxt med hjälp av tekniska innovationer och hållbara resurser som vind, vatten och träd. Den fungerar inom det dominerande marknadsekonomiska systemet.

Den ekologiska logiken handlar om att dra ner på användningen av energi och resurser och satsa på delning av gemensamma tillgångar. Förespråkarna har myntat begreppet nedväxt, inspirerat av engelskans degrowth.

Många av de resonemang som studien för fram återfinns även i den nyligen utkomna boken Jorden – vår planets historia och framtid av författarna och forskarna Johan Rockström och Owen Gaffney. I likhet med dem anser forskarna att det mest kraftfulla verktyget för en sådan omställning är det ekonomiska systemet och efterlyser omfattande förändringar inom juridiken, ekonomin och utbildningsområdet.

VTI-studien pekar ut de svårigheter som de gröna initiativen möter men också på möjligheterna, särskilt när det gäller de ideella verksamheterna. Mänsklig aktivitet behöver inte betyda överutnyttjande av naturresurser. Förhållandet producent kontra konsument är inte enda alternativet. Nya relationer kan uppstå som bygger på omsorg och tillit.

– Vi tycker det är viktigt att synliggöra nya, hållbara alternativ till de dominerande sätten att producera och konsumera på. Det gör det mer greppbart hur en omställning kan gå till, säger hon.

Förutom Malin Henriksson är rapporten författad av forskningsassistent Joel Göransson Scalzotto, VTI, forskarna João Patrício och Nina Svensson, VTI samt docent Martin Hultman, Chalmers.

Rapporten är ett resultat av forskningsprojektet ”Framtidens gröna praktiker? Ekoprenörskap och socialt entreprenörskap i en cirkulär ekonomi” som finansierats av Formas.

Framtidens gröna praktiker – Förutsättningar för omställningsagenter inom mat- och transportsektorn (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet) Länk till annan webbplats.