Regionalt elflyg – projekt med lång startsträcka

Regionalt elflyg – lönar det sig för samhället, och i så fall hur? Forsknings- och innovationsprojektet RELISH är på gång men har fortfarande en lång sträcka framför sig. VTI-forskarna har knappt två år på sig att göra en samhällsekonomisk analys av möjligheterna för helelektriskt flyg.

– Vi kommer även att föreslå styrmedel som antingen ska stödja introduktionen av elflygplan, eller bidra till att minska de negativa effekter de eventuellt orsakar, säger Johanna Jussila Hammes, senior forskare, som leder projektet tillsammans med utredare Magnus Johansson.

RELISH är bekostat av Trafikverket med 1,8 miljoner kronor. Forskarna ska göra en kalkyl för att avgöra om elflyg är samhällsekonomiskt lönsam eller inte för åren 2030, 2040 och 2050.

Med helelektriskt flyg menar forskarna flyg som använder el från batterier som bränsle, eller bränsleceller. I dagens läge är bränsleceller ingen mogen teknologi. Batterier, däremot, är mer beprövad tack vare användningen i elbilar. I dagsläget är batterikapaciteten fortfarande så pass låg att batteridrivna elflygplan får en begränsad räckvidd och inte kan ta särskilt många passagerare.

Svenskt och amerikanskt

Det mest avancerade batteridrivna elflygplanet under utveckling är svenska Heart Aerospaces ES-19 med en kapacitet för 19 passagerare och en räckvidd på cirka 400 km. Flygplanet förväntas kunna flyga med en hastighet på cirka 300 kilometer per timme. Planet ska kunna levereras under 2026. Lika långt framme lär ett amerikanskt bränslecellsdrivet flygplan, Wright Spirit, vara. Flygplanet förväntas att ha en kapacitet på 100 passagerare och en räckvidd på cirka 600 km.

Efter 2030 måste forskarna förlita sig helt på beräkningar gjorda av ingenjörer och en extrapolering av batterikapacitetens utveckling i stället för att ha pågående projekt att utgå ifrån. Runt år 2050 borde energidensiteten i batterier ha ökat så pass mycket att det blir möjligt med passagerarplan för 180 passagerare och rutter på upp till cirka 900 km.

Vilka flygplatser

Bakgrundsinformationen om elflygplanen ger underlag för att undersöka vilka av dagens flyglinjer, till och från svenska flygplatser, som skulle kunna drivas med helelektriska flygplan vid de olika tidpunkterna.

– Urvalet baserar sig på vilka tekniska möjligheter som vi bedömer är möjliga för respektive år. Det är i ersättningen av befintligt flyg som klimatnyttorna ligger, men elflygplanens lägre hastighet ger också tidsförluster. Till detta kommer bedömningar av förändrade bullernivåer samt eventuella förändringar kopplade till produktionskostnader, säger Johanna Jussila Hammes.

Om elflygplan skulle göra det möjligt att producera passagerarplatser till ett lägre pris än konventionellt flyg uppstår också möjligheten att skapa nya flyglinjer. Detta kan leda till ny efterfrågan och en överflyttning av resor från bil, tåg och buss. I detta fall tillkommer en bedömning av samhällsekonomiska nyttor och kostnader av sådan nygenererad efterfrågan. I första hand ligger dessa nyttor i restidsvinster.

Projektet har fortfarande en lång sträcka framför sig.

– Vi måste prissätta de olika effekterna, till exempel hur mycket reducerade koldioxidutsläpp är värda, vilket bullervärde som ska användas och andra liknande bedömningar. Dessutom behöver vi göra bedömningar av hur jetbränslepriset och priset på hållbara flygbränslen utvecklas över åren, hur efterfrågan på flygresor utvecklas och så vidare, säger Johanna Jussila Hammes.

Elflyg är också ett angeläget ämne med flera seminariepunkter på VTI:s konferens Transportforum 16 till 17 juni 2022 i Linköping.

Transportforum - vti.se Länk till annan webbplats.