VTI 50 år

Järnvägsforskningen på VTI

VTI strävar efter att öka forskningen inom spårburna transporter och idag omfattar området ett tjugotal personer som tillsammans representerar en bred och djup kompetensbas med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Peter Torstensson, t.f. forskningschef på VTI och docent vid Chalmers har fått uppdraget att koordinera forskningen.

Genom de olika forsknings- och trafikpolitiska propositioner som lades fram i slutet av 1980-talet lades grunden till järnvägsforskningen på VTI. Institutets bredd och kompetens i tvärvetenskapliga projekt, samt närheten till Linköpings universitet ansågs värdefulla. En särskild avdelning för järnvägsforskning inrättades 1988 men redan tidigare hade det bedrivits viss forskning inom området.

Under VTI:s tidiga järnvägsforskning fanns det ett omfattande samarbete med SJ, där hela järnvägsbranschen var samlad. Man kan likna dåvarande SJ vid den nuvarande branschorganisationen Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS). Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör på VTI, innehar sekretariatsfunktionen på JBS.

– När man ser på järnvägsforskningen i ett VTI-perspektiv kan man konstatera att det finns ett släktskap mellan det vi forskar om idag och det vi gjorde på 1980-talet, säger Peter Torstensson. Däremot har det varit stora förändringar utanför VTI, då fanns till exempel inte Trafikverket och SJ var en betydligt större aktör på området.

En framträdande gren inom VTI:s forskning om spårburna transporter är knuten till tågsimulatorerna. Problem med åkkomforten på dåvarande X2000-tågen gjorde att simulatorerna togs i drift för att studera detta. Med tiden har användningsområdena utvidgats, till exempel för användning inom lokförarutbildningen.

– Det går att se linjer i forskningen även om de ofta kröks med tiden. Simulatorerna är ett bra exempel; de utvecklades för att studera åkkomfort (illamående), men är idag ett viktigt verktyg för att exempelvis undersöka samspelet mellan lokförare och tågklarerare. Vilka de framtida tillämpningarna blir är svårt att sia om, säger Peter Torstensson.

Mycket i VTI:s tidiga järnvägsforskning känns igen även idag men miljö och hälsa är exempel på ett forskningsområde som tillkommit sedan 1990-talet.

Investeringsåtgärder inom järnvägsområdet har ofta en lång återbetalningstid vilket ger en tröghet i systemet. Peter Torstensson tror att framtida förändringar kommer successivt och med dem fördelar i form av exempelvis minskad miljö- och hälsopåverkan och ökad produktivitet.

– Syftet är att uppnå de transportpolitiska målen. Det gör att det finns stora utmaningar men också stora ambitioner. Järnvägar behöver andra transportslag som kompletterar den. Därför är det bra att järnvägsforskningen finns på ett så transportslagsövergripande och tvärvetenskapligt institut som VTI, avslutar han.

Text: Catharina Arvidsson

VTI:s forskning inom spårburna transporter

Det här är en artikel från VTI aktuellt nr. 3–2021

VTI 50 år