Hur ska kollektivtrafiken finansieras?

Kollektivtrafiken har tappat en stor del av sina intäkter på grund av ett minskat resande under pandemin. Samtidigt har kostnaderna varit i princip oförändrade. Det har medfört ett stort gap i regionernas ekonomi, enligt en rapport från K2, Sveriges nationella centrum för forskning om kollektivtrafik.

Covid-19 pandemin har påverkat både efterfrågan på och bilden av kollektivtrafiken på ett unikt sätt. Biljettintäkterna har minskat, då många har följt myndigheternas rekommendationer att undvika kollektivtrafik. Dessutom har problemet med plankning, det vill säga resenärer som reser utan att lösa biljett, ökat. Samtidigt har kostnaderna för att driva kollektivtrafiken varit i stort sett oförändrade.

K2-forskare beskriver i en ny rapport, Public transport funding under pressure, de utmaningar, möjligheter och svåra vägval regioner och kollektivtrafikmyndigheter nu står inför, som en följd av pandemin.

− Staten har under pandemin, på adhoc-basis, skjutit till öronmärkta bidrag till kollektivtrafiken. Det har täppt till en del av finansieringsgapet, men regionerna har trots det fått skjuta till betydande belopp, säger K2:s föreståndare John Hultén som är en av rapportens författare.

− Det finns nu en risk för nedskärningar som kan leda kollektivtrafiken in i en nedåtgående spiral. Det vore olyckligt, särskilt med tanke på den omställning som krävs inom transportsektorn för att nå klimatmålen, fortsätter John Hultén.

Forskarna beskriver i rapporten möjliga åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens ekonomi och för att kollektivtrafiken ska kunna utgöra en grund för ett mer hållbart transportsystem. Det kan handla om att se över prissättning, erbjuda mer flexibla lösningar, sprida ut efterfrågan över dygnets timmar genom förbättrad trafikinformation och så vidare. Pandemin kan på så sätt fungera som en katalysator för utveckling och förbättring av kollektivtrafiken.

− Mycket talar för att staten behöver visa ett ökat engagemang för kollektivtrafiken de kommande åren, ekonomiskt men också för att stödja kollektivtrafikens aktörer att hitta nya lösningar för att möta nödvändiga strukturförändringar i pandemins kölvatten, avslutar John Hultén.

K2-rapporten är författad av forskarna John Hultén, Claus Hedegaard Sørensen, Elisabeth Lång, Fabio Hirschhorn Zonana och Jens Alm.

Public transport funding under pressure | K2 (k2centrum.se) Länk till annan webbplats.

Text: Hanna Holm/K2