Kollektivtrafiken i en brytningstid

Just nu befinner sig kollektivtrafiken i ett krisläge, med få resenärer och ansträngd ekonomi. Men trots det stålbad kollektivtrafiken genomgår menar K2:s föreståndare John Hultén att det är viktigt att också lyfta blicken mot vad som kommer efter pandemin. Kriser kan öppna möjligheter för nya idéer, perspektiv och lösningar.

– Under pandemin har vi lärt oss att det är möjligt att påverka människors beteenden och att både organisationer och enskilda har förmågan att ställa om och hitta nya kreativa lösningar, när det krävs, säger John Hultén.

Före coronapandemin präglades kollektivtrafiken av en positiv utveckling, både antalet resande och kollektivtrafikens färdmedelsandel pekade uppåt. Ett ökat fokus på bilismens negativa konsekvenser för miljö och trängsel bidrog till en renässans för kollektivtrafiken, inte minst i större städer.

– Kollektivtrafiken fick under 2000-talet en alltmer strukturerande roll, som påverkar hur vi planerar och bygger våra städer, menar John Hultén.

Kollektivtrafikens framtid

Forskning som studerat tidigare kriser visar att om förutsättningarna återgår till vad de var före krisen, så kommer många att återuppta beteenden de hade före krisen. Under coronapandemin har vi dock lärt oss att kommunicera på distans, det kan påverka både hur vi arbetar, reser och bor i framtiden. Under pandemin har det också skett en snabb utveckling av kollektivtrafikmyndigheters kommunikation med resenärerna. Ny forskning visar att många resenärer är beredda att välja en annan tid för sin resa, om de får information om förväntad trängsel.

– I kombination med ekonomiska styrmedel och ökat distansarbete kan förbättrad trängselinformation påverka utmaningen med många samtidiga resenärer på morgonen och under sen eftermiddagen. Det kan spara resurser som istället kan satsas på att utveckla kollektivtrafiken och andra hållbara mobilitetslösningar, menar John Hulten.

Just nu befinner sig kollektivtrafiken i en möjlig brytningstid.

– Kollektivtrafikens framtid avgörs av om politiker och myndigheter är inställda på att fortsätta satsa, även om resenärerna inte snabbt återvänder och ekonomin är ansträngd. Ytterligare en viktig fråga är om kollektivtrafikmyndigheterna är beredda att omdefiniera sin roll och ta ett bredare ansvar för hållbart resande, som inkluderar andra mobilitetstjänster än den traditionella kollektivtrafiken, avslutar John Hultén.

John Hultén är föreståndare för K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik.

Text: Hanna Holm/K2

Det här är en artikel från VTI aktuellt nr. 2–2021.

Relaterade länkar