VTI 50 år – Från privat initiativ till nationell angelägenhet

Backspegel

VTI firar 1 juli 2021 50 år som myndighet. Det var i maj 1971 som riksdagen beslutade att inrätta ett nytt institut genom att slå ihop Statens väginstitut med delar av Statens trafiksäkerhetsråd. Redan 1 juli startade verksamheten och namnet på den nya organisationen blev Statens väg- och trafikinstitut.

Efter hand började förkortningen VTI att användas och den har stått sig genom åren och klarat namnbytet 1993. Då byttes ”trafik” ut mot ”transportforskning” och namnet blev dagens Statens väg- och transportforskningsinstitut. Både för att transporter kan anses vara ett vidare begrepp än trafik och också för att belysa en mer forskningsinriktad verksamhet.

– Det är fantastiskt roligt att institutet har lyckats att kontinuerligt utveckla och driva forskningen framåt under så många år, säger generaldirektör Tomas Svensson.

– Alla anställda, både tidigare och nuvarande, har bidragit och bidrar till en viktig samhällsinsats ur många aspekter. Inte minst nu när världen står inför stora utmaningar med klimatomställningen behövs det fakta, underlag och forskning för att vi ska kunna ha ett tillgängligt men också hållbart transportsystem även i framtiden.

Flytt till Linköping

Redan vid beslutet om att VTI skulle bildas var det bestämt att institutet skulle ligga i Linköping. Det var ett beslut som fattades av regionalpolitiska skäl och flera statliga myndigheter än VTI flyttade från Stockholm till Linköping. I Linköping fanns en högskola med teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet, något som var viktigt för att kunna rekrytera utbildad personal. Den nybildade organisationen fick därför direkt börja planera för en flytt av gamla väginstitutet och dess kontor och laboratorier som låg utspridda på fyra olika ställen i Stockholm. Flytten till Linköping 1975, samma år som högskolan blev Universitetet i Linköping, betydde helt nya och rymliga lokaler som redan från början var anpassade till verksamheten och den testutrustning som följde med. På plats byggdes en ny krockbana och ett nytt vägmateriallaboratorium. I Linköping fanns också gott om plats för den avancerade körsimulator som det redan då fanns planer på att utveckla och bygga. Den stod klar 1984, knappt tio år efter flytten och har fått flera efterföljare. Idag finns tre stora körsimulatorer på VTI och de är precis som sina föregångare mångsidiga och kraftfulla redskap för forskningen om förarbeteende i olika miljöer och situationer. Den nyaste körsimulatorn finns på VTI i Göteborg som är ett av tre kontor förutom huvudkontoret i Linköping. De två övriga ligger i Stockholm och Lund. Under åren 1998–2019 fanns även kontor i Borlänge, det första kontoret som etablerades på en annan ort.

Kompetensområdena blir fler

Ungefär vid tiden för VTI:s grundande, 1971, breddades också verksamheten. Från att främst ha handlat om vägteknik och underhåll började den utredande och forskande personalen även ta sig an det som hände på vägen. Trafik och transporter blev med tiden etablerade forskningsområden och personal med beteendevetenskaplig och nationalekonomisk kompetens anställdes. Redan på 60-talet hade föregångaren Statens väginstitut gjort studier om trafik och trafiksäkerhet, bland annat på uppdrag av Statens högertrafikkommission i samband med högertrafikomläggningen, men nu fick det nyinstiftade VTI ökade resurser för att kunna utveckla och stärka forskningen inom trafiksäkerhet. Även transportekonomi började utvecklas till ett viktigt forskningsområde och blev ännu större när Transportrådet lades ner 1991 och VTI övertog vissa av rådets funktioner. Med tiden har forskning inom i stort sett alla aspekter på infrastruktur, trafik och transporter tillkommit och även om arvet från Statens väginstitut fortfarande är starkt så tar projekten inom järnväg, sjöfart och luftfart allt större plats. Nu är VTI ett tvärvetenskapligt institut och forskning bedrivs inom alla trafikslag, både var för sig och i projekt som spänner över två eller fler.

Järnvägen tar plats

På VTI fanns något decennium efter bildandet en vilja att skapa och utveckla en avdelning för järnvägsforskning och mot slutet av 1980-talet lades grunden till det genom olika forsknings- och trafikpolitiska propositioner. Att VTI valdes som en av utförarna av järnvägsforskning berodde bland annat på att regeringens utredare ansåg att institutets kompetens och erfarenheter från vägtrafikområdet kunde tas tillvara och tillämpas inom järnvägsområdet. Precis som inom vägtrafikforskningen har VTI använt sin bredd och blandning av teoretiskt och praktiskt kunnande till att utveckla simulatorer för tågtrafik. Simulatorerna användes bland annat för att studera åkkomfort på de första X 2000-tågen och är idag aktuella för forskning om järnvägens nya signalsystem ERTMS.

Uppdragsforskning

VTI:s forskningsprojekt finansieras sedan lång tid tillbaka av externa uppdragsgivare och finansiärer. Så har det dock inte alltid varit utan längre tillbaka fick institutet egna anslagmedel för att bedriva forskning. Förändringen kom genom 1993 års forskningsproposition som föreslog att föra över huvuddelen av anslagen för forskning på institut och myndigheter till forskningsfinansiärer. Syftet var att öka möjligheterna till konkurrens. Riksdagen godkände förslaget och trots att VTI även tidigare hade utfört forsknings- och utvecklingsarbete på uppdrag innebar det här en radikal förändring för många på institutet. Några utmanande år följde med bland annat uppsägningar av personal innan verksamheten hade återhämtat sig och ställt om till sin renodlade roll som forskningsutförare på uppdrag. Nu 30 år senare är uppdragsforskningen ett väl inarbetat arbetssätt och institutet har, i konkurrens med universitet och andra forskningsorganisationer, utvecklats både vetenskapligt och ämnesmässigt. De nationella forskningsfinansiärerna krav och önskemål har gjort att VTI numera ofta ingår i stora projekt med flera aktörer. Sveriges inträde i EU 1995 innebar också ökade möjligheter till internationella forskningssamarbeten inom EU:s ramprogram.

VTI 50 år

Ursprung från Kungliga automobilklubbens väginstitut

VTI firar 50 år i år men har egentligen en längre historia än så. Ursprunget är det väginstitut som Kungliga automobilklubben, KAK, grundade redan 1923. KAK:s väginstitut hade till uppgift att samla och sprida både teoretisk och praktiskt kunskap om vägbyggnad och underhåll för det svenska vägnätet. 1925 ändrades namnet till Svenska väginstitutet och i samband med det gick in staten in som bidragsgivare. Det bestämdes också att kommunikationsdepartementet skulle utse institutets ordförande. 1934 togs ännu ett steg mot en statlig verksamhet när namnet återigen ändrades, den här gången till Statens väginstitut, och inordnades under Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Några år senare, efter flera utredningar, beslutade riksdagen 1937 att institutet skulle bli ett fristående, självständigt ämbetsverk. Det som startade som ett privat initiativ hade blivit en nationell angelägenhet.

Läs också

”90 år i forskningens tjänst, VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut” som gavs ut 2013 för att uppmärksamma att 90 år hade gått sedan KAK:s väginstitut inrättades och lade grunden till dagens VTI. 90 år i forskningens tjänst by VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut (Issuu) Länk till annan webbplats.