Stora nordiska skillnader i värderingen av buller och klimatutsläpp

Ett nordiskt forskningsprojekt har jämfört hur miljö- och klimateffekter ingår i kostnads-nyttoanalyser som genomförs inför investeringar i transportinfrastruktur i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Studiens huvudsakliga fokus har varit jämförelser mellan rekommenderade metoder och kostnadsbedömningar för buller, luftföroreningar och klimateffekter i de nordiska länderna. Som underlag har rapporter från Danmark, Finland, Norge och Sverige använts.

Buller, luftföroreningar och klimatutsläpp orsakar en rad negativa effekter på samhället som hälsoproblem, dödsfall, skador på natur och bebyggelse samt klimatförändringar. Som utgångspunkt för värderingen av dessa effekter använder sig de nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige) generellt sett av Impact Pathway-ansatsen (IPA).

Studien visar att alla de undersökta nordiska länderna tar hänsyn till de störningar som buller kan innebära men Danmark, Norge och Sverige inkluderar också hälsoeffekter i sin värdering.

Två typer av luftföroreningar, partiklar och kväveoxid, har rekommenderade värden i samtliga fyra länder. För partikelutsläpp är det endast mikropartiklar som värderas. I Danmark och Finland är värdet relaterat till utsläpp av PM2.5, i Norge till PM10 (inklusive PM2,5) och i Sverige är värdet relaterat till både PM2.5 och PM10 .Värderingen av utsläpp av kväveoxid (NOX) är nästan försumbar i Finland och Sverige jämfört med värderingen i Danmark och Norge.

Den tydligaste skillnaden mellan länderna är värderingen av koldioxidutsläpp. Under 2020 värderades den till €24/ton koldioxid i Danmark, €79/ton i Finland, €152/ton i Norge och €665/ton i Sverige.

Alla de fyra studerade länderna har implementerat EU:s direktiv om miljökonsekvensbedömning som tar hänsyn till icke-monetära effekter på miljön vid infrastrukturprojekt.

– Det är intressant att se hur värderingarna skiljer sig mellan fyra annars så lika länder. Framför allt skillnaden i koldioxidvärderingen är slående, och eftersom det handlar om ett globalt problem vore det bra om värderingen kunde vara mer lik mellan de olika länderna, säger Johanna Jussila Hammes, senior forskare på VTI och en av de forskare som deltagit i projektet.

Studien är finansierad av Nordiska ministerrådet och har utförts av forskare vid VTI, Transportøkonomisk institutt (TØI) i Norge och DTU i Danmark.

Transport infrastructure investment – Climate and environmental effects in cost benefit analysis in the Nordic countries (2021, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.