Rapport ger mer kunskap
om mobilitet och rättvisa

Forskarna vill få en bättre förståelse för vad social hållbarhet betyder i relation till resande, transporter och vardagliga förflyttningar. Resultatet har blivit en forsknings- och kunskapsöversikt om familjers vardagsmobilitet, social hållbarhet och mobilitetsrättvisa.

Uppdragsgivare till VTI-rapporten är Forskningsrådet Formas, Nationella forskningsprogrammet Hållbart Samhällsbyggande. Forskarna inledde översikten med att fråga sig huruvida alla har samma möjligheter att välja färdsätt och ta sig dit de behöver i vardagen. Så är inte fallet, visade den sammantagna forskningen inom området.

Mobilitetsrättvisa är ett begrepp som vidareutvecklats av mobilitetssociologen Mimi Sheller.

– Begreppet sätter fingret hur mobilitet ser ut för olika människor. Det finns ojämlikheter som behöver synliggöras för att på olika sätt stärka de grupper som inte har lika hög tillgång till mobilitet, säger Malin Henriksson, VTI-forskare som är studiens medförfattare tillsammans Linda Fridén Syräpalo, Stockholms universitet och Dag Balkmar, Örebro universitet, med Tanja Joelsson, Stockholms universitet, som projektledare.

Malin Henriksson ger ett exempel. Den forskning som finns om familjer utgår från medelklassfamiljer, familjer som har tillgång till bil för att kunna handla, skjutsa barnen med mera. Samtidigt finns de som inte har samma resurser att täcka upp för tidsbristen. Ofta handlar det om familjer där föräldrarna arbetar inom låglöneyrken, exempelvis vård och omsorg eller som städare. De får i stället använda mycket mer tid åt att exempelvis åka kollektivt. Konsekvensen blir mindre tid till rekreation och att umgås med familjen.

– Det finns en del forskning i USA, där det visar sig att samhällets institutioner är anpassade för medelklassen, bland annat att många möten inom skola och omsorg hålls dagtid och på ställen svåra att ta sig till. Men vi vet inte hur det ser ut i Sverige, säger hon.

Vad föreslår ni ska till för att kunskapsläget ska bli bättre?

– Det finns kvantitativa studier om mobilitet, men det saknas kunskap om de kvalitativa perspektiven, studier som sätter fokus på rättvisa och ojämlikhet. Vi vill veta mer om dessa grupper som vanligtvis inte kommer till tals. Just nu håller vi på att intervjua sammanlagt 30 barnfamiljer på djupet i socialt utsatta områden, samtidigt som de får föra resedagböcker, säger hon.

Forsknings- och kunskapsöversikten undersöker även vad som i nuläget är känt om intersektionalitet, det vill säga hur olika maktordningar som kön, etnicitet, klass, ålder, sexualitet med flera samspelar. Forskarna har tittat närmare på olika mobilitetsteorier, vardagsmobilitet och familj, social ojämlikhet, orättvisa och mobilitet och social hållbarhet samt relationerna mellan dessa företeelser.

– Social hållbarhet något av ett modeord just nu. Bland annat har Formas valt att göra riktade utlysningar för att ta fram kunskap om det. Det möjliggör den här typen av forskning som studerar transportfrågor ur rättviseperspektiv.

Vardagen i rörelse: en forsknings- och kunskapsöversikt om familjers vardagsmobilitet, social hållbarhet och mobilitetsrättvisa (2021, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA) Länk till annan webbplats.