Pandemin genererar ny forskning

Den pågående pandemin med covid-19 har fått stora konsekvenser för samhällen världen över. För transportsektorns del har pandemin medfört en minskad efterfrågan på transporter och ett förändrat resmönster. Det har i sin tur genererat en mängd nya forskningsfrågor, som samtidigt öppnar upp för nya möjligheter.

– Det finns mycket ny kunskap som behöver tas fram. Rekommendationer, riktlinjer och åtgärder för minskad smittspridning har lett till beteendeförändringar som vi behöver veta mer om för att ta reda på hur långvariga de kommer vara och hur infasningen till ett mer stabilt normalläge efter pandemin ser ut, säger VTI:s generaldirektör Tomas Svensson.

– Pandemin har lett till strukturella förändringar, framför allt genom digitaliseringen. Det har påverkat hur vi arbetar, reser till och från arbetet och i tjänsten, men också hur vi gör våra inköp. Här finns behov av mer kunskap för att få de mer långsiktiga förändringarna.

Under året med pandemin har många konferenser tvingats ställa in eller ställa om. En av konferenserna som fick skjutas på framtiden var Society for benefit-cost analysis: European conference, SBCAEC, som skulle ägt rum i Stockholm oktober 2020 med VTI som en av arrangörerna.

– Istället anordnade vi ett webbinarium på temat osäkerhet när det gäller att göra kostnads-nyttoanalyser och modellering av pandemier, säger Johanna Jussila Hammes, senior forskare vid VTI och en av organisatörerna för SBCAEC.

Historisk förändring

En av de tydligaste förändringarna i samhället till följd av pandemin är ändrade resmönster.

− De förändringar som skedde under förra året vad gäller svenskarnas resande och vardagliga mobilitet saknar motstycke i modern tid och står i skarp kontrast till vad som har åstadkommits under den tid då klimatomställnigen av transportsystemet varit aktuell, säger Karin Thoresson, senior forskare vid VTI.

Karin leder ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka vilka lärdomar det finns att dra kring ändrat resande och beteendeförändring från hanteringen av coronakrisen som är relevanta för omställningen till hållbar mobilitet. Fokus i projektet ligger på styrning, policyinstrument och vad som karaktäriserar olika hot mot samhället.

Lärdomar som kan leda till nya möjligheter för omställningen till ett hållbart transportsystem är i fokus även i ett projekt där forskare från VTI ska titta närmare på hur godstransporterna påverkats av pandemin.

− Krisen ger förändrade flöden och förutsättningar. Genom att beskriva och förklara dessa ges en unik möjlighet att dra lärdomar av krisen, där vissa beteendeförändringar kan innebära nya möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Jenny Karlsson, forskningsledare vid VTI.

Möjligheter är också temat för den nyligen lanserade antologin Omstart för kollektivtrafiken– idéer för en hållbar framtid från K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Antologin tar avstamp i att kriser kan öppna möjligheter till nya idéer, perspektiv och lösningar.

− Vårt fokus är inte på en återgång till hur kollektivtrafiken var innan pandemin, utan på omstart med idéer och lösningar för en mer hållbar framtid, säger K2:s föreståndare John Hultén.

Det här är en artikel från VTI aktuellt nr. 1–2021.