Miljövänlig logistik för insamling och återvinning

I två projekt inom miljöanpassad logistik och hållbara transporter har VTI framträdande roller. Det handlar dels om ökad cirkularitet av textilier inom projektet SATIN*, dels om hamnars roll i en cirkulär ekonomi i projektet SHREK.

I Norden importerar vi stora volymer textilier, men de används vanligtvis bara en kort tid. Majoriteten av de använda textilierna förbränns och av de som samlas in - 22 procent i Sverige och 46 procent i Danmark - exporteras det mesta.

– Med tanke på att textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenade branscher är det viktigt att vi hittar sätt att öka livslängden. En fördubbling av livslängden minskar klimatpåverkan med 40–50 procent, säger Linea Kjellsdotter Ivert, senior forskare på VTI.

Att hitta en nordisk efterfrågan för de insamlade textilierna är viktigt för att lyckas nå en ökad cirkularitet. Inte minst på grund av implementeringen av ett nytt EU-direktiv om separat insamling, enligt Linea Kjellsdotter Ivert.

– Krav på separat insamling kommer att innebära ökade volymer, särskilt för de textilfraktioner som är av sådan kvalitet att de inte kan återanvändas.

Med stor sannolikhet blir det därmed svårare att bli av med insamlade textilier. Läget försvåras också av att flera länder stoppat eller begränsat importen av använda textilier.

SATIN handlar bland annat om att utveckla insamlingslösningar så att konsumenter enklare kan lämna ifrån sig använda textilier. Projektet ska också utvärdera var sorteringen ska äga rum och möjligheterna att nyttja gemensamma nordiska sorteringsanläggningar.

Ett annat projekt är SHREK, som står för ”Svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi”.

Syftet med SHREK är att utveckla kunskap om hur energieffektiva sjötransporter kan ersätta stora delar av vägtransporter av material som ska materialåtervinnas. Främst gäller detta långa transporter, där materialet återvinns i andra länder.

Inom projektet tittar man på material som kan materialåtervinnas och som skapats i Sverige. Det handlar om material som transporteras på annat sätt än via sjöfart för materialåtervinning utomlands. Men också om material som idag hanteras genom annan återvinning eller bortskaffande, men som skulle kunna materialåtervinnas i framtiden.

– Vi undersöker var marknaderna finns för sådant som inte materialåtervinns i Sverige, och vilka möjligheterna är för svenska hamnar, som kan ha en viktig roll för lagring och hantering av materialet, säger Linea Kjellsdotter Ivert, som leder även detta projekt.

Exempel på material är glas, plast, trä, metall, mineralavfall och schaktmassor, som kan vara bättre att transportera långväga för materialåtervinning än att förbränna eller lägga på deponi.

*SATIN står för ”Towards a sustainable circular system in the Nordic region”.

Text: Johan Granath/redakta

Det här är en artikel från VTI aktuellt nr. 1–2021.