Hur ökad tillgänglighet i trafiken påverkar jämställdhet på arbetsmarknaden

Bättre kollektivtrafik och väginfrastruktur gör att fler kan pendla vilket gynnar arbetsmarknaden. Frågan är vad som leder till mer jämställdhet och hur det har förändrats över tid. Det vill VTI-forskarna reda ut med förhoppningen att kunskaperna blir användbara i trafikplaneringen.

– Vi är mycket glada över att få genomföra detta forsknings- och utvecklingsprojekt. Det finns ett stort intresse för genusfrågor och det ska bli intressant att koppla det till trafik, säger Elisabeth Lång, forskare vid VTI.

Tillsammans med professor Maria Bratt Börjesson har hon fått medel av Trafikverket för projektet som ska pågå i två och ett halvt år. Projektnamnet lyder: Hur påverkar ökad tillgänglighet med avseende på investeringar i transportsystemet jämställdhet på arbetsmarknaden?

Index för tillgänglighet

Forskarna ska ta fram ett tillgänglighetsindex, ett mått som tar hänsyn till dynamiska förändringar över tid och individers preferenser för pendling.

– Det kommer att kräva mycket förarbete att få fram indexet, säger Elisabeth Lång.

Projektet ska bidra med en fallstudie om effekter av de investeringar på transportsystemet som gjorts i Mälardalen de senaste 25 åren.

Forskarna kommer att använda sig av statistiska uppgifter, dels Trafikverkets Sampers, ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser av persontransporter, dels MONA som är SCB:s plattform för tillgängliggörande av mikrodata. Att matcha tillgänglighetsdata på detta sätt är en utmaning för projektet. En hel del resurser kommer att behöva läggas på det.

Fallstudien sträcker sig fram till 2018, därför tas inte specifik hänsyn till coronapandemin i den statistiska analysen. Däremot kommer forskarna att ta upp möjlig inverkan av covid-19 på arbetspendlandet i den avslutande diskussionen. Att undersöka vikten av en sådan effekt kan också bli föremål för uppföljande studier.

Olika hypoteser

Tidigare forskning visar att kvinnor pendlar kortare än män, vilket är en möjlig orsak till skillnader i lön mellan könen. Om så är fallet innebär det att män om grupp har fördelar jämfört med kvinnor som grupp av en samhällsutveckling som stödjer regionförstoring. Forskarna vet dock fortfarande inte varför kvinnor pendlar kortare än män, men det finns olika hypoteser och dessa ska testas i detta projekt.

Är det genus eller kan det vara att andra förutsättningar som utbildningsnivå, yrkessektor, resekostnader med mera som har betydelse för pendlingsmönstren? Det är säkert en kombination av flera faktorer, menar Elisabeth Lång.

– Utmaningen blir att översätta modellformuleringen och resultaten och att sprida dem så att de kommer till användning i trafikplaneringen, säger hon.