Tåget, människan och systemet

Människans roll i järnvägssystemet är i fokus i flera pågående VTI-projekt. Ett av dem handlar om att förhindra obehörigt spårbeträdande och ett annat söker grundorsaker till felhandlingar inom tågtrafikledning.

Obehöriga som befinner sig i spårområden är ett stort problem, både för punktlighet, säkerhet och arbetsmiljö för lokförarna.

– Utöver risken för olyckor, ibland med dödlig utgång, så är det så att om någon är på spåret som inte har där att göra så får tågen inte köra. Det orsakar stora förseningar och enorma kostnader, säger Jan Andersson som är professor i HMI – Människa-maskin-interaktion vid VTI.

I projekt ska VTI utvärdera ett antal fysiska åtgärder som Trafikverket kommer att genomföra vid tre pendeltågsstationer i Stockholm. Bland de möjliga åtgärderna finns olika typer av intrångsskydd, bland annat så kallade pyramidmattor som är obekväma att gå på. Även informationsskyltar, till exempel om vart man kan ringa om man ser någon i spårområdet, och belysning är möjliga åtgärder.

VTI:s utvärdering bygger på en undersökning som görs innan de fysiska åtgärderna genomförs, en undersökning ett år senare, samt ytterligare en, efter ännu ett år.

– Vi ska prata med tågoperatörer och med personal på stationerna, om vilka platser de upplever som riskabla. Vi kommer också att göra en webbenkät om säkerhet och trygghet på stationerna som riktar sig till resenärer, säger Gunilla Björklund som är senior forskare på VTI.

Ett annat projekt som genomförs av VTI handlar om att öka kunskaperna kring och förståelse för grundorsaker till felhandlingar vid operativ tågtrafikledning. I projektet har bland annat gjorts en kartläggning och en utvärdering av de stödsystem och rutiner som används för rapportering och erfarenhetsöverföring vid landets trafikcentraler.

Jan Andersson och Gunilla Björklund påpekar att det egentligen är fel att prata om felhandlingar.

– Det signalerar skuld. Istället bör vi prata om hur människor får hjälp att fatta rätt beslut. För att förstå det måste vi inse att det handlar om samspel mellan människa och de tekniska system som används, där kan nudging* vara en framkomlig ansats, säger Jan Andersson och fortsätter:

– Det här är organisationer som har flera nivåer av system och barriärer för att händelser inte ska utvecklas till oönskade händelser. Det är viktigt eftersom det inte går att skydda sig ifrån incidenter som i förlängningen skulle kunna leda fel. Därför finns barriärer inbyggda i systemen, i form av människan, tekniken och organisationen, som fångar upp de oönskade händelserna.

Men omständigheter kan göra att någonting inte fångas upp.

En typisk sådan situation kan vara en incident som uppstår på grund av att en tågklarerare blir överbelastad. Kanske beroende på att för många saker händer samtidigt och arbetsbördan blir övermäktig. Den mentala arbetsbelastningen hos tågklarerare ska därför undersökas i två andra pågående VTI-projekt

– Vi vill hitta metoder och förebyggande åtgärder för sådant som vi inte vill ska inträffa, till exempel över- eller underbelastningssituationer, säger Jan Andersson.

Åtgärderna kan handla om att tydligare samla informationen på ett ställe, eller att minska den geografiska yta en klarerare ansvarar för.

Text: Johan Granath/redakta

Det här är en artikel från VTI aktuellt nr. 4–2020.