Hur blir bussresan bättre för personer med ADHD?

Människor i en vänthall på en terminal.
Foto: Annika Johansson

Personer med autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan uppleva svårigheter med att använda kollektiva färdsätt vilket begränsar deras möjligheter till ett aktivt liv med skola, arbete och fritidsintressen.

I ett nytt forskningsprojekt kommer Jessica Berg och Jonas Ihlström att undersöka hur personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) använder sig av kollektivtrafik och vilka hinder de upplever.

Utgångspunkten för projektet är ett ”hela resan”-perspektiv på mobilitet. Det innebär att studien kommer att undersöka målgruppens möjligheter att planera, köpa och använda biljetter till kollektivtrafik, att vistas i och orientera sig i väntsalar och på hållplatser och att förstå information samt utföra resan på ett för dem tryggt och säkert sätt.

– I den här studien fokuserar vi på personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är 13 år eller äldre, säger Jessica Berg, tillförordnad forskningschef på VTI och projektledare.

– Vårt syfte med projektet är att öka vår kunskap om den här gruppen kollektivtrafikanvändare, att ta reda på om de upplever några hinder och ge förslag på hur hindren i så fall kan åtgärdas, fortsätter hon.

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha hög känslighet för sinnesintryck och svårigheter med social kommunikation, planering, organisering, uppmärksamhet och koncentration. Det är egenskaper som kan påverka möjligheten att resa vilket därmed minskar tillgängligheten till skola, arbete och fritidsaktiviteter.

Studien finansieras av Trafikverket och ska vara klar i oktober 2021.

Det här är en artikel från VTI aktuellt nr. 2–2020.

Kontakt