Ökat intresse för tågsimulatorer

VTI har utvecklat en tågsimulator som har blivit ett uppskattat verktyg för till exempel utbildning av tågförare och forskning kring hur simulatorer kan användas för att förbättra tekniken kring järnväg.

Birgitta Thorslund, forskningsledare på VTI, berättar att simulatorn hjälper tågförare att få en bättre arbetsmiljö när de känner sig tryggare och får den träning de behöver, och operatörerna kan spara pengar på effektivare utbildning och kan undvika kostsamma fel och misstag som att man till exempel kör upp en växel.

– Tågledningsfunktionen Train Manager är en programvara till VTI:s tågsimulatorer som startade som ett studentprojekt för tre år sedan. Den har blivit en riktigt succé som vi byggt vidare på tillsammans med TUFFA, som är ett branschsamarbete med de som har VTI:s simulator för att utbilda eller fortbilda tågförare.

Fler och fler användningsområden

Trafikverket håller på att införa ERTMS (ett nytt signalsystem för järnväg) som hela Sveriges trafiknät ska ha på sikt.

– Det skulle vara jättesvårt att lära upp alla förare i systemet utan vår simulator, så det är en stor fördel att vi utvecklat den och att den redan finns hos i stort sett alla operatörer och utbildare, nu när den verkligen behövs.

Två doktorandprojekt med anknytning till ERTMS är i gång på VTI. Niklas Olsson arbetar med utbildning i systemet och utveckling av ny programvara till simulatorn. Han har även använt den för förarträning i att hantera bananläggningen på ett bättre sätt. Tomas Rosberg undersöker olika simuleringsverktyg för tågtrafik, vad de ger och hur de kan användas för att få bättre kapacitet på järnvägen och säkrare tidtabellsplanering.

Simulatorn används även av doktoranden Thiago Cavalcanti, som arbetar med hur man kan göra körbarhetsanalyser med hjälp av simulering både med och utan förare i tågsimulator.

– När man projekterar eller bygger om en bana har man krav på sig att göra körbarhetsanalyser innan, men det finns inte metoder eller verktyg för att göra det. Det är värdefullt att redan före bygget kunna undersöka om det kommer att gå att köra på banan med olika typer av tåg eller med olika mål, som kapacitet, punktlighet, energieffektivitet eller komfort till exempel.

Nya idéer och synergier

Birgitta Thorslund berättar att det för några år sedan var svårt att få pengar till forskning kopplad till tågsimulatorn, men att läget nu är ett helt annat och verksamheten går för högtryck.

– Vi behöver inte jobba lika hårt med att söka finansiering. Det har blivit ett accepterat verktyg. Uppdragsgivarna har upptäckt nyttan och möjligheterna och söker upp oss för att samarbeta. Forskningen har verkligen kommit igång, TUFFA fortsätter växa och vi har gjort flera rekryteringar de senaste åren inom tågsimulering. Det ger nya tankar och perspektiv för hur vi ska kunna utveckla simulatorverksamheten ännu mer framöver.