Fotgängarperspektiv i nya projekt

Två projekt med fokus på säkerhet för gångtrafikanter har nyligen startat på VTI, Smarta urbana trafikzoner (SUT) samt Säkerhet för fotgängare. Det finns kopplingar till EU-projektet Virtual som forskningschef Astrid Linder är koordinator för.

Hon välkomnar det tydliga fotgängarperspektivet.

– Det är både roligt och intressant med forskning som utgår från gångtrafikanterna, säger hon.

Samtidigt betonar Astrid Linder att det än så länge inte finns så mycket att säga om de båda projekten.

– De har ju precis kommit igång. Men kopplingen till Virtual är medveten och genomtänkt. Projekten drar åt samma håll.

Säkerhet för fotgängare är VTI:s största projekt i ett pågående bilateralt trafiksäkerhetssamarbete med Kina. Olika fotgängarscenarier – människor som går, springer, med mera – skapas digitalt. Med hjälp av matematiska simuleringar försöker forskarna sedan ta reda på hur man i skiftande trafikmiljöer försäkrar sig om ett så bra fotgängarskydd som möjligt. (I Virtual arbetar forskarna på ett liknande sätt.) Vinnova är medfinansiär, och på myndighetens hemsida står det att projektet ”adresserar nya utmaningar när det gäller oskyddade trafikanter” och att det ska ”kombinera kompetensen hos svenska och kinesiska forskare för att utveckla nya utvecklings- och utvärderingsverktyg”.

Smarta urbana trafikzoner handlar om geofencing. Hur kan man utveckla smarta trafikzoner där fordonen rör sig på de oskyddade trafikanternas villkor, för ökad trafiksäkerhet, men också med tanke på lägre utsläpp och buller?

Det kan finnas vinster med att ha flera perspektiv i åtanke samtidigt.

Att människor inte ska skada sig i trafiken är ett perspektiv. Att skapa en trafiksituation som är hållbar ur klimatsynvinkel är ett annat. Ett tredje perspektiv skulle kunna ha med hälsa och luftkvalitet att göra, där målet till exempel är att minska antalet farliga partiklar som trafiken orsakar.

– Studerar man problem ur flera olika perspektiv är det möjligt att man hittar lösningar som man aldrig skulle ha sett om man bara granskat problemet ur ett enda perspektiv, menar Jonas Jansson, avdelningschef på VTI.

Just nu pågår ett teknikskifte som öppnar för stora förändringar. Allt fler fordon är elektrifierade. Automationsgraden i fordonen ökar. Samtidigt finns ett ökat hälso- och miljömedvetande.

– Säg att det är lättare att få acceptans för sänkta hastigheter utifrån miljöskäl, då följer trafiksäkerheten med på köpet.

Intresset för geofencing är stort. Om man bestämde sig för att använda tekniken fullt ut, vilka konsekvenser skulle det inte kunna få? Om det inte längre är möjligt att köra olagligt fort, varför då köpa en bil med en motor vars kapacitet man aldrig skulle kunna utnyttja?

– Geofencing skulle kunna förändra hela konsumtionsbeteendet, åtminstone i städerna, menar Jonas Jansson. Folk skulle förmodligen köpa mindre bilar, om de fortfarande ville köpa bilar.

För tänk om normen förändrades så att gång och cykel blev det självklara valet vid kortare sträckor?

– Och då inte enbart för att gång och cykel skulle vara det bästa alternativet för hälsan, miljön och ekonomin. Det skulle också kunna bli det mest effektiva sättet att transportera sig på, till exempel i kombination med kollektiva färdmedel.

Text: Catarina Gisby/redakta

Det här är en artikel ur VTI aktuellt nr 4–2019