I syfte att uppnå etappmålet för vägtrafiksäkerheten finns delmålen att hastighetsefterlevnad skall öka på såväl det statliga som det kommunala vägnätet. VTI har därför fått i uppdrag av Trafikverket att analysera viktiga problemområden och utmaningar inom hastighetsområdet samt att identifiera viktiga insatsområden.
Vi har vid genomgången av den kunskap som finns om hastighet och hastighetsefterlevnad samt ny kunskap som vi fått via diskussioner i fokusgrupper funnit att olika typer av incitament krävs för att privatbilister och yrkesförare ska hålla hastigheten.
Såväl utbildning som information är viktiga för att motivera föraren att agera på rätt sätt och skapa en norm i samhället som tar avstånd ifrån hastighetsöverträdelser. Det behövs dock att detta sker i kombination med övervakning och tekniska åtgärder.
Vi ser i det genomförda projektet att förståelse för hastighetsgränserna och insikt om faran med höga hastigheter saknas. Detta kan ha sin grund i att allvarliga olyckor ytterst sällan inträffar i ens närhet. Därför kalkylerar man inte med denna risk. Samtidigt finns en medvetenhet om att man borde respektera de lägre hastighetsgränserna där oskyddade trafikanter finns. Denna medvetenhet kan vara möjlig att nyttja vid åtgärder. Hög hastighet innebär för många något positivt; man kommer fort fram, det upplevs som lustfyllt och gör körningen mer angenäm och bättre anpassad till övrig trafik. Många har också svårt att se kopplingen mellan vägens utformning och hastighetsgränsen, trots den genomgripande översynen av hastighetsgränser som gjorts av Trafikverket.
Det är tydligt att ytterligare incitament krävs för att en ökad hastighetsefterlevnad ska uppnås. Den enskilde individen måste vinna något på att hålla hastighetsgränsen. Det kan handla om att man gör en ekonomisk vinning genom att man sparar pengar på lägre bränsleförbrukning eller lägre försäkringspremier. Undviker man att få böter kan det också ses som ett ekonomiskt plus. Men för att böter ska ha en verkan krävs en reell upptäcktsrisk. På vägar med trafiksäkerhetskameror är man medveten om upptäcktsrisken, framför allt vid kamerorna. Trafiksäkerhetskameror är dock inte någon åtgärd som i dagens system når motorcyklisterna.
När det gäller den tunga trafiken visar vår analys att det bör gå att uppnå förbättringar genom att ställa strängare krav i upphandlingar, införa olika typer av certifieringar och styrmedel samt ha systematiska uppföljningar och kontroller. Det är också viktigt att de körscheman och tidtabeller som förarna har att rätta sig efter inte förutsätter att hastighetsgränser måste överskridas. Detta hänger också samman med reglerna för kör- och vilotider och möjligheten att ta raster. Här är det viktigt att fundera på om man kan förbättra det åtgärdsarbete som pågår eller hitta nya arbetssätt.
Tekniska hjälpmedel som ISA (Intelligent Speed Adaption) är en möjlighet för att uppnå bättre hastighetsefterlevnad men ekonomiska incitament kan krävas för introduktion i större skala. Miljömedvetandet i samhället växer och här är det viktigt att få fram budskapet om hur hastigheten påverkar framför allt bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen.