VTI - Uppföljning av miljöeffekter av vägprojekt: behov av utveckling och erfarenhetsåterföring

Vägverkets uppföljning av miljökonsekvenser av vägprojekt behöver förbättras. Det föreslås forsknings- och utvecklingsinsatser för en effektivare miljöuppföljning av vägprojekt. Vidare föreslås åtgärder dels för tillvaratagande och spridning av information om uppföljningsverksamheten, dels för återföring av erfarenheter från gjorda miljöuppföljningar. En analys av utvecklingsbehovet har resulterat i förslag till en lång rad insatser. Vägverket föreslås prioritera fyra av dem:
-en strategi för miljöuppföljning av vägprojekt
-säkerställande av kontinuitet i uppföljningsansvaret
-översyn av styrande texter
-inrättande av central instans för information om miljöuppföljning av infrastrukturprojekt

Framför allt behövs en övergripande strategi för Vägverkets samlade verksamhet vad gäller uppföljningen av miljökonsekvenser av vägprojekt. Idag saknar Vägverket överblick över vilket kunskapsbehov som föreligger och hur detta skulle kunna tillgodoses genom miljöuppföljning av vägprojekt. De uppföljningar som görs saknar sålunda ofta referens till kunskapsbehovet på nationellt plan. Valet av projekt och miljökonsekvenser att följa upp sker på oklara grunder. Vidare sker valet av tillvägagångssätt och metodik för miljöuppföljningarna ofta utan uttalad referens till syftet med uppföljningen. Med en verksgemensam strategi för uppföljningsverksamheten skulle Vägverket avsevärt kunna effektivisera de uppföljningsinsatser som görs. En strategi för miljöuppföljning skulle också vara ett sätt för Vägverket att tillgodose miljöbalkens kunskapskrav och övriga allmänna hänsynsregler.

För det andra behöver Vägverket säkerställa kontinuiteten i ansvaret för miljöuppföljningen av vägprojekt. Idag brister det ofta i ansvarskontinuiteten mellan olika skeden, exempelvis mellan bygg- och driftskedet. Beslut om uppföljningar verkställs inte alltid i den omfattning och på det sätt besluten anger. Detta hänger ofta samman med att skedena har skild finansiering. En genomtänkt strategi för kontinuiteten i uppföljningsansvaret skulle säkerställa att beslutad miljöuppföljning verkligen kommer till stånd.

För det tredje behövs en översyn av de texter som styr miljökonsekvensbeskrivningarna så att miljöuppföljningen av vägprojekt får den avsedda funktionen. Det råder oklarhet hur miljöbalken ska tolkas i fråga om uppföljningens roll i MKB-processen. Vägverkets föreskrifter om miljökonsekvensbeskrivningar anger heller inte klart i vilket skede beslut om miljöuppföljning ska tas eller vad som ska ingå i ett uppföljningsprogram. I det pågående arbetet med revision av dessa MKB-föreskrifter bör miljöuppföljningen ges en tydlig roll. Vidare föreslås framtagande eller översyn av föreskrifter inom hela MKB-fältet. De nya föreskrifterna bör omsättas i reviderade MKB-handböcker och liknande skrifter. Detta bör kunna medverka till att ge miljökonsekvensbeskrivningen den tyngd miljöbalken tillmäter den.

För det fjärde föreslås inrättandet av en central instans för information om miljöuppföljning av infrastrukturprojekt eller åtminstone vägprojekt. Vägverket saknar överblick över sin miljöuppföljningsverksamhet. Det är därför svårt för olika aktörer att få kännedom om och tillgång till information om den uppföljningsverksamhet som bedrivs. Bristen på information leder till att erfarenheter av gjorda uppföljningar endast i ringa utsträckning tas till vara. I samverkan med andra aktörer bör Vägverket skapa en central instans för information om miljöuppföljningar inom transportsektorn. Denna centrala instans ska tillhandahålla information om vilken uppföljningsverksamhet som bedrivits, pågår och planeras. Det bör också upprättas en central databas över data som framkommit vid miljöuppföljningarna. Informationscentralen och databasen kan eventuellt vidareutvecklas till en erfarenhetsbank som på olika sätt kan bistå olika aktörer i uppföljningsarbetet och främja vidareutvecklingen av uppföljningsverksamheten. Informationscentralen skulle utgöra en viktig bas inte bara för återföringen av erfarenheter från miljöuppföljningar utan även för vidareutvecklingen av MKB-arbetet som helhet.

Utöver dessa prioriterade insatser föreslås följande åtgärder (utan prioritetsordning):
-Utvärdering av hittillsvarande miljöuppföljningsverksamhet
-Identifiering av uppföljningsbehovet tidigt i processen
-Checklista för miljöuppföljningar
-Förteckning över användbara metoder för miljöuppföljning
-Vidareutveckling av metoder för miljöuppföljning
-Seminarier om miljöuppföljning med medverkan av myndigheter, konsulter, forskare och andra berörda aktörsgrupper
-Inhämtande av erfarenheter av miljöuppföljning utomlands
-Bättre utnyttjande av samråden för att planera miljöuppföljningar
-Revidering och vidareutveckling av handböcker, råd, idéskrifter o.dyl.
-Tydligare krav på kompetens hos MKB-konsulter
-Granskningsmall för kvalitet hos före-data
-Större krav på statistik i fältundersökningar
-Bättre behandling av frågorna om osäkerheter i bedömningsunderlagen
-Publicering av uppföljningsresultat
-Bättre tillvaratagande av MKB-konsulternas erfarenheter
-Utnyttjande av IT i samråden
-Avstämningsmöten och studieresor avseende färdigställda vägprojekt
-Bättre diariehållning av miljöuppföljningar
-Samverkan med Banverket och andra berörda myndigheter i många av ovanstående punkter.

Behovsanalysen i föreliggande arbete grundas främst på enkäter dels till MKB-handläggare vid ett urval av länsstyrelser, dels till ett urval av MKB-konsulter, dels till samtliga Vägverksregioners miljöspecialister. Vidare har intervjuer genomförts med några MKB-forskare och andra experter vid universitet och myndigheter. Behovsanalysen har även grundats på granskning av författningstexter, handböcker och annan allmän litteratur inom området.

Enkätundersökningen visar bl.a.:
-att valet av projekt att följa upp sker på olika sätt vid olika Vägverksregioner och ofta på oklara grunder
-att uppföljningens syfte i många fall är oklart
-att de effekter som väljs ut för uppföljning ofta är sådana som bedömts vara kritiska för projektet men att valet i många fall inte motiveras
-att olika länsstyrelser visar varierande grad av aktivitet i sin roll i samrådet om vilka projekt och effekter som ska följas upp
-att miljöspecialisterna och länsstyrelsehandläggarna i flertalet fall bedömer uppföljningsverksamheten som för liten
-att flertalet av miljöspecialisterna anser att kvaliteten på uppföljningsverksamheten borde vara högre
-att Vägverket centralt har ringa inflytande över hur programmen för miljöuppföljning utarbetas
-att ansvaret för miljöuppföljning i många fall inte förs vidare från bygg- till driftskedet
-att bristen på före-data ofta utgör ett problem
-att störst brist på fältmetodik råder beträffande landskap, kulturmiljö, naturmiljö och rekreation/friluftsliv
-att den använda inventeringsmetodiken ofta är dåligt dokumenterad
-att Vägverksregionerna ofta saknar överblick över uppföljningsverksamheten
-att bristen på organiserad återföring av erfarenheter från miljöuppföljning är mycket påtaglig och att mycket av den vunna kunskapen därför går förlorad.

Syftet med uppdraget är att bedöma behov av utvecklingsinsatser samt att upprätta ett förslag till program för att, med hjälp av FoU eller andra insatser, utveckla uppföljningen av MKB inom vägsektorn.

Nyckelord

  • Miljö
Publikationens framsida.
[Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv]
  • Forskningsområde: Miljö
  • Publicerad: 2001-06-19
  • VTI-kod: M917

VTI meddelande 917 (47 sidor + 4 bilagor à 21 sidor, 373 kB, skriven på svenska med en engelsk sammanfattning)

Pris tryckt version:

160 SEK

Köp tryckt version

Författare