UPPÅT – Uppföljning av åkeriers trafiksäkerhetsarbete

Under de senaste 10 åren har ca 100 personer årligen omkommit i kollisioner där tunga lastbilar är inblandade; detta gör lastbilstrafiken till ett av de större trafiksäkerhetsproblemen i Sverige. Vägtrafikinspektionen räknar med att det omkommer ca 3–4 gånger fler personer per körd kilometer med tung lastbil jämfört med personbil eller lätt lastbil. Mätningar av hastighetsbeteende har visat att lastbilsförare är sämre än personbilsförare på att hålla hastighetsgränsen. Dessutom har den genomsnittliga hastigheten för tunga lastbilar med släp ökat med över 5 km/tim sedan år 1996. Ett annat säkerhetsproblem i samband med tung trafik (om än i mindre omfattning än höga hastigheter) är att användningen av bälte är låg bland lastbilschaufförer. År 2004 låg bältesanvändningen för chaufförer av tunga fordon på 33–38 procent och djupstudier av dödsolyckor har visat att 11 av 17 chaufförer kunde ha överlevt om de använt bilbälte.

Det här projektet syftar till att studera om lastbilschaufförers hastighetsanpassning och bältesanvändning kan förbättras med hjälp av en ITS-plattform kombinerat med kunskap och motivation. För att studera detta har ett fältförsök med elva åkerier inblandade genomförts. ITS-plattformen innefattar bland annat en ISA-funktion, en avancerad bältesvarnare som aktiveras i hastigheter över 15 km/tim och ej ska gå att lura genom att knäppa bältet bakom ryggen samt en loggningsfunktion som möjliggör uppföljning på beteende. Tre olika varnings- och uppföljningsstrategier har studerats där den ena har bestått av frivillig användning och uppföljning av beteende, den andra av frivillig användning med uppföljning och bonus och den tredje strategin bestod av ett förbestämt användargränssnitt samt uppföljning. Syftet var att se hur bra det fungerade med uppföljning och om effekten gick att förbättra ytterligare med hjälp av antingen moroten eller piskan.

En förutsättning och till viss del begränsning inom projekt har varit ett beroende av att åkerierna varit intresserade och velat samarbeta. Det visade sig dock att intresset fanns men att det inte var tillräckligt stort för att utbildning och uppföljning skulle kunna genomföras på ett fullt tillfredsställande sätt. Det visade sig vara svårt att samla chaufförerna för utbildning och uppföljningen ute på åkerierna varierade stort. Effekten av detta är att det var framförallt för det förbestämda gränssnittet där tekniken automatiskt stod för feedback till förarna som hade en effekt. Det fanns även tecken på att bonusen hade en effekt men den var relativt liten och begränsad i tid. Det förbestämda gränssnittet hade däremot en stor effekt då medelhastigheten på 90-väg sjönk från ca 78 km/tim till 74 km/tim. Tyvärr hade detta system den lägsta acceptansen och redan efter ett par veckor kom krav från åkerierna på att göra systemet snällare; det visade sig att förarna klagade alldeles för mycket på det.

Ett positivt resultat i den här studien var att förarna trots allt var ganska positiva till uppföljningen och få såg det som ett problem att deras chefer eller kollegor kunde se hur de kört; en farhåga var annars att de skulle känna sig övervakade och integritetskränkta vilket alltså inte var något större problem.

Slutsatsen är att tekniken är mogen att användas i större skala, chaufförerna är mottagliga för tekniken men saknar motivation att använda den. Det finns även intresse från transportköpare och åkerier att utnyttja och till viss del betala för tekniken. Det finns dock ett antal spärrar som hindrar att tekniken börjar användas storskaligt och det är troligt att någon sorts incitament från myndighetens sida krävs för att sätta fart på marknaden. Projektet rekommenderar att man från myndighetshåll vidare utreder hur marknadsförutsättningarna för trafiksäkerhetshöjande åtgärder för åkerier kan förbättras.

Nyckelord

  • Trafiksäkerhet
  • ,
  • Lorry
  • ,
  • Driver
  • ,
  • Behaviour
  • ,
  • Safety
  • ,
  • Improvement
  • ,
  • Transport operator
  • ,
  • Before and after study
Publikationens framsida.
Ladda ner PDF gratis
  • Forskningsområde: Trafiksäkerhet
  • Publicerad: 2009-09-25
  • VTI-kod: R658

VTI rapport 658 (42 sidor + 5 bilagor á 28 sidor, 713 kB, skriven på svenska med en engelsk sammanfattning)

Pris tryckt version:

160 SEK

Köp tryckt version

Författare