VTI - Turistvägar och näringsutveckling – Trafikantupplevelser och planeringskriterier

VTI och Transportøkonomisk institutt (TØI) har på uppdrag av Vägverket genomfört ett forsknings- och utvecklingsprojekt som rör turistvägar i Sverige. Projektet har delats upp i två delar, en litteraturstudie med exempel från andra länder om hur de arbetar med turistvägar (Jacobsen & Antonson, 2007) och en fältundersökning om besökarnas och näringsidkarnas upplevelser vid två svenska turistvägar (föreliggande publikation).

De två turistvägarna som har undersökts är dels Turistvägen Gränna–Ödeshög–Rök i Jönköpings och Östergötlands län, dels Turistväg Kullaberg i Skåne län. Undersökningen om näringsidkarnas upplevelser, besökarnas betalningsvilja och en fördjupad analys kring landskap är endast genomförd utmed Grännavägen. Vad gäller besökarnas upplevelser har data för de båda svenska turistvägarna jämförts med snarlika data från en norsk turistväg, Turistväg Sognefjell.

Avseende motivet till resan rankades vacker utsikt från vägen mycket lägre för både Gränna och Kullaberg än Sognefjell. Anledningen till detta kan mycket väl vara landskapets beskaffenhet. Sognefjell karaktäriseras av stora öppna vidder medan vyerna betraktade från Grännavägens rastplatser är relativt skymda av träd och buskar. Kullabergsvägen har få iordningställda utsiktsplatser vilket försvårar upplevelsen av landskapets vyer samt rast och picknick.

En annan intressant skillnad är speciella kulturattraktioner. Vid Sognefjellsvägen värderas kulturattraktioner mycket lågt medan de i Sverige, särskilt längs Grännavägen, värderas högt. Området utmed Turistvägen Gränna–Ödeshög–Rök är känt för sina många historiska sevärdheter. Genomsnittsåldern bland respondenterna var betydligt högre för Turistvägen Kullaberg än för Grännavägen.

På frågan om vilka aktiviteter respondenterna stannade för att uträtta rankas utsikten högt vid den norska högfjällsvägen men lägre vid de svenska vägarna. Detta resultat kan också kopplas samman med om man har fotograferat eller videofilmat. Resenärerna längs Sognefjellsvägen fotograferade och filmade betydligt mer än de i Sverige, trots att kulturattraktionerna ansågs vara intressantare på de båda svenska turistvägarna.

På frågan om trafikanternas allmänna uppfattning om vägsträckan och på frågan om hur de ser på vägsträckan i förhållande till en tänkt perfekt turistväg värderades de båda svenska sträckorna lägre jämfört med Sognefjellsvägen. En förklaring kan vara planeringen av turistvägarna, exempelvis vad gäller en genomtänkt satsning med kvalitetskrav och resurstilldelningen. De norska nationella turistvägarna har planerats centralt utifrån en mängd tydliga kriterier, så är inte fallet i Sverige där istället planeringen sker lokalt utan centralt framtagna kriterier exempelvis vad gäller näringsutveckling och upplevelser.

En stor del av respondenterna tyckte att vissa av de ingående serviceutbuden var för få till antalet. Bristen på toaletter var särskilt framträdande, men det fanns också en önskan om fler stopplatser vid intressant utsikt, flera parkeringsplatser, flera övernattningsställen och en mer omfattande informationsskyltning.

Näringsidkarna vid Turistvägen Gränna–Ödeshög–Rök anser att turistvägen är bra och att den påverkat deras verksamhet positivt. Detta är intressant eftersom det inte tydligt går att se att utpekandet som en turistväg med brun skyltning lett till en ökad trafikmängd. Aspekter som rör näringslivet bör således alltid tas med i överväganden som rör en eventuell brunskyltning av en väg som turistväg. Näringsidkarna är också medvetna om vad som lockar turister och vad som avskräcker dem. Vid samtalen med näringsidkarna framträder ibland bilden av att det saknas en tydlig samordning kring turistvägen. Det är uppenbart att näringsidkarna har en rad kunskaper och erfarenheter värda att ta del av.

I den djupare analysen av landskapsuppfattning utmed Grännavägen visar det sig att igenväxningen inte störde upplevelsen av landskapsbilden. Det är möjligt att turisten anser att träd och buskar som begränsar upplevelsen av vyer är vad som karaktäriserar Sverige. Det förklarar i så fall att huvudsyftet med bilturisternas resor inte är turistvägar med vacker utsikt i mer än 32 procent av fallen.

De flesta turister som besökte de båda svenska turistvägarna var antingen skandinaver, tyskar eller holländare. Vid Sognefjellsvägen i Norge är antalet turister utanför denna grupp fler. Att intresset för öppna landskap med vacker utsikt är större vid Sognefjellsvägen än utmed de svenska turistvägarna kan bero på att turister med olika nationalitet betraktar landskapet på olika sätt. Men det kan också bero på den landskapssyn som planerare av turistvägar har i de båda länderna. Vilken landskapssyn som ligger bakom planeringen av svenska turistvägar är viktig att studera vidare för att kunna utarbeta strategier för turistvägar i Sverige.

I undersökningens delstudie om betalningsvilja kunde inga tydliga samband påvisas exempelvis avseende hur betalningsviljan varierar mellan olika trafikantgrupper. Undersökningen visar dock att modellens förutsägelser är relativt goda och att metoden kan användas när datamaterialet är betydligt större och kommer från olika platser. Om så är fallet finns en god chans att nå en tydligare bild av betalningsviljan för avgiftsbelagda turistvägar utifrån dess innehåll av attraktioner och respondenternas utbildningsnivå. En sådan analys kan mycket väl användas inför framtagande av nya riktlinjer för turistvägar i Sverige.

Nyckelord

  • Transportekonomi
Publikationens framsida.
[Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv]
  • Forskningsområde: Transportekonomi
  • Publicerad: 2007-06-21
  • VTI-kod: N6-2007

VTI notat 6-2007 (34 sidor + 3 bilagor à 16 sidor, 1 303 kB, skriven på svenska med en engelsk sammanfattning)

Pris tryckt version:

100 SEK

Köp tryckt version

Författare