MKB-handböcker om kulturmiljön. En studie utgående från användarens erfarenheter

Arbetet med MKB för kulturmiljö behöver utvecklas. Föråldrade handböcker behöver förnyas. Kurser och seminarier för vidareutbildning efterfrågas. En mycket liten del av konsultföretagen har anställd personal med bakgrund i klassiska kulturmiljöämnen.
Det presenteras en rad förslag till hur arbetet med MKB för kulturmiljö kan förbättras. Bättre handböcker med en tydligare koppling till miljöbalken borde tas fram. Metodutveckling och bättre samordning mellan centrala och regionala myndigheter efterlyses. Bättre statligt underlagsmaterial i form av reviderade natur- och kulturmiljöinventeringar efterfrågas också. Däremot bedömdes inte förbättringsförslag för det egna konsultföretaget/kontoret som lika viktiga av konsulterna själva.

Två handböcker om kulturmiljöns behandling i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vägar står i fokus för föreliggande arbete. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt två handböcker om kulturvärden och MKB används av MKB-konsulter. Handböckerna är framtagna av Riksantikvarieämbetet och riktar sig till MKB-författare. De båda handböckerna är:

Ann-Mari Westerlind, Kulturvärden och MKB. Målsättning och vägledning för miljökonsekvensbeskrivningar. Riksantikvarieämbetet. 1997.
Järda Blix, Karin Schibbye och Per-Olof Törnqvist, MKB för kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Kronobergs län. 1994.
Undersökningen baseras på en enkät bland MKB-konsulter kompletterad med ett mindre antal intervjuer. På förslag av uppdragets beställare, Vägverkets huvudkontor, sändes enkäten till konsulter inom VV-regionerna Sydöst, Mälardalen, Skåne och Väst. Till de MKB-ansvariga inom dessa regioner sändes en förfrågan ut om vilka konsulter som sedan 1997 hade utfört MKB:er åt Väg-verket. Utifrån de svar som lämnades gjordes ett urval av 36 konsulter/företag till vilka enkäten sändes. Svarsfrekvensen var mycket hög. Bland de 36 konsult-byråerna hade två fusioner skett mellan vardera två företag. Av 34 företag svarade 29 stycken (drygt 80%). Svarsfrekvensen på de enskilda frågorna varierade mellan 100% (alla utom två frågor) och 43%.

Enkäten omfattade 25 frågor inom olika områden såsom konsultföretaget/-kontoret och dess MKB-arbete, utbildning/erfarenheter, handböcker om MKB för kulturmiljön, innehåll i MKB för kulturmiljön, utveckling av MKB för kultur-miljön. Utöver enkäten genomfördes telefonintervjuer med fem av konsulterna. Frågorna varierade beroende på hur konsulten besvarat enkäten.

Resultatet visade tydligt att arbetet med MKB för kulturmiljö behöver utvecklas. Handböckerna var i hög grad kända av konsulterna men används allt mer sällan. Handböcker är en färskvara och blir snabbt föråldrade. Det finns idag ett behov av förnyelse, och behovet kommer säkerligen alltid att finnas.

Det visade sig även finnas en efterfrågan på kurser och seminarier för vidareutbildning. Denna efterfrågan är förståelig då en mycket liten del av konsultföretagen hade anställd personal med akademisk bakgrund i de klassiska kulturmiljöämnena såsom kulturgeografi, arkeologi, kulturmiljövård m.fl. En mycket stor majoritet av de konsulter som arbetade med kulturfrågor i MKB är landskapsarkitekter. Konsulterna uppgraderar sina kunskaper genom facklitteratur och handböcker men även genom nätverksbyggande, d.v.s. ett nära samarbete med kulturmiljövårdens organisationer.

Olika konsulter hade olika syn på vilka kulturvärden som ansågs viktiga att ta med i en MKB. Näst intill samtliga pekade ut olika objekt såsom fornlämningar, byggnader och stenmurar som viktiga att ta med medan det biologiska kulturarvet inte lyftes lika tydligt. Vad som anses viktigt att ta med i en MKB torde spegla konsultens kulturmiljösyn.

Konsulterna hade en rad förslag till hur arbetet med MKB för kulturmiljö kan förbättras. Bättre handböcker med en tydligare koppling till miljöbalken var ett förslag. Ett annat omfattade metodutveckling liksom en bättre samordning mellan centrala och regionala myndigheter avseende naturmiljö-, kulturmiljö- och landsbygdsutvecklingsfrågor. Vidare föreslogs bättre statligt underlagsmaterial i form av reviderade natur- och kulturmiljöinventeringar. Förbättringsförslag som direkt berörde konsultföretaget/kontoret bedömdes inte som lika viktiga av konsulterna.

Rapporten avslutas med några reflektioner om hur arbetet med att stärka kulturmiljövårdens intressen i MKB-sammanhang kan genomföras. Bland annat att det bör tas fram ständigt uppdaterade faktablad i stället för handböcker, att en kulturmiljöcertifiering av konsultbyråerna bör införas vid VV:s upphandlingar samt att en regionalt anpassad beskrivning av Sveriges kulturvärden bör sammanställas.

Nyckelord

  • Miljö
  • ,
  • Environmental impact assessment study
  • ,
  • Manual (book)
  • ,
  • Contractor
  • ,
  • Natural heritage
  • ,
  • Landscaping
  • ,
  • History
  • ,
  • Education
  • ,
  • Interview
Publikationens framsida.
Ladda ner PDF gratis
  • Forskningsområde: Miljö
  • Publicerad: 2001-05-22
  • VTI-kod: M915

VTI meddelande 915 (24 sidor + 3 bilagor à 11 sidor, 325 kB, skriven på svenska med en engelsk sammanfattning)

Pris tryckt version:

100 SEK

Köp tryckt version

Författare