Forskningsområden

Miljöpåverkan vid kall- och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

År:
2004
VTI-kod:
N12-2002

Författare: Torbjörn Jacobson , Lars Bäckman

I syfte att studera miljöpåverkan vid hantering, mellanlagring och återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial har ett FoU-program initierats för 2001–2002. Projektet behandlar följande områden:
- Inventering, provtagning och bestämning av tjärinnehåll och PAH
- Lakegenskaper
- Återvinning – inkapsling genom inblandning av bindemedel
- Omgivningspåverkan
- Rikt- eller gränsvärden för PAH
- Rekommendationer för hantering, mellanlagring och återvinning av tjärhaltiga material

Projektets primära syfte är att bedöma vilken miljöpåverkan tjärhaltiga ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö
Väg- och banteknik

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N12-2002

Köp tryckt version
160 SEK

DÖLJ

Miljöeffekter av dammbindning av grusvägar

År:
2004
VTI-kod:
N18-1999

Författare: Hossein Alzubaidi

Alla som färdats på en dammande grusvägar vet hur irriterande vägdammet är, både för trafikanter och andra som av skilda anledningar måste uppehålla sig på eller vid vägen. Vägdammet består av grusmaterialets allra finaste partiklar. Får dessa försvinna, blir vägbanan svårbunden och korrugeringskänslig och det medför täta omhyvlingar av vägen. Hyvlingsarbetet är dyrbart och har dessutom en direkt negativ effekt på grusmaterialet, eftersom viss nedkrossning av grusmaterialet inträffar vid varje hyvlingstillfälle. Följden av dålig dammbindning blir, att vägmaterialet måste kompletares med både ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö
Drift och underhåll

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N18-1999

Köp tryckt version
80 SEK

DÖLJ

Vägytans inverkan på trafikbulleremissionen – korrektionstabell för effektsambandsmodeller

År:
2004
VTI-kod:
N30-2000

Författare: Ulf Sandberg

Vägtrafikbullret påverkas i hög grad av typen av vägbeläggning samt konditionen hos denna. Skillnaden mellan ”bästa” och ”sämsta” fall kan vara upp till 10 dB(A). En sådan skillnad motsvarar en tiofaldig ökning eller minskning av trafikvolymen om man studerar effekten på ljudets ekvivalentnivå, LAeq, eller en tiofaldig ökning/minskning av avståndet från vägen. I modeller för beräkning av olika effekter av vägunderhåll och/eller vägkonstruktion kan därför stora fel avseende beräkning av kostnader för bullerexponering uppkomma om man inte tar hänsyn till vägytans egenskaper.

I ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N30-2000

Köp tryckt version
100 SEK

DÖLJ

Miljökonsekvensbeskrivning – Riksväg 31 Ryhov/Ekhagen–Jära–Åkarp vid Jönköping

År:
2004
VTI-kod:
N3-2003

Författare: Stefan Grudemo

Riksväg 31 är klassad som nationell stamväg, men har en standard som inte uppfyller kraven för en sådan. Framkomlighets- och trafiksäkerhetsbristerna är stora.
Denna miljökonsekvensbeskrivning studerar miljökonsekvenserna av dels att låta vägen ligga kvar i befintlig sträckning (nollalternativet), dels att dra den i en ny sträckning (nydragningsalternativet).

Undersökningsområdet består omväxlande av skogs-, åker- och hagmarksområden. I Bondbergets naturreservat i norra delen av utredningsområdet dominerar ädellövskog. I A6-området i väster finns ett ravinlandskap med ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N3-2003

Köp tryckt version
80 SEK

DÖLJ

Marginalkostnadsberäkning av luftburna föroreningar från fordon – problem med differentiering, interdependens och variabilitet

År:
2004
VTI-kod:
N35-2003

Författare: Camilla Andelius , Håkan Johansson , Lena Nerhagen

Denna studie är en del i ett forskningsprojekt kallat ”Implementering av marginalkostnadsprissättning i transportsektorn – problem med variabilitet, differentiering, interdependens och osäkerhet”. Denna studie ingår i delprojektet Luftföroreningar som ska behandla miljöproblem i form av utsläpp som sprids via luften och som är kopplade till användningen av transportsystemet. Att det finns ett intresse i att beräkna marginalkostnaderna beror på att denna kunskap behövs om man ska kunna uppnå ett effektivt resursutnyttjande.

Den europeiska miljömyndigheten EEA (European Environment ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö
Transportekonomi

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N35-2003

Köp tryckt version
250 SEK

DÖLJ

Variationer i de externa kostnaderna av luftföroreningar från svenska transporter

År:
2004
VTI-kod:
N36A-2003

Författare: Lena Nerhagen , Håkan Johansson

I de EU-finansierade ”ExternE”-projekten har en metod tagits fram för att beräkna de externa kostnaderna av utsläpp till luft. Denna metod har nu använts för att beräkna de externa kostnaderna från svenska transporter år 2000. Denna rapport presenterar och diskuterar resultaten av dessa beräkningar. Beräkningar har gjorts för olika miljöer (landsbygd och stad, Stockholm och Skellefteå) samt för olika transportslag (olika vägfordon, tåg, sjöfart och flyg). Denna rapport fokuserar därför på hur kostnaderna varierar mellan olika miljöer och/eller fordon, samt försöker förklara orsakerna till ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö
Transportekonomi

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N36A-2003

Köp tryckt version
100 SEK

DÖLJ

Uppföljning av miljökonsekvenser av svenska väg- och järnvägsprojekt

År:
2004
VTI-kod:
N50-2002

Författare: Hans Antonson , Göran Blomqvist , Lennart Folkeson

Uppföljning av miljökonsekvenser har blivit allt vanligare sedan 1995. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet med uppföljning av miljökonsekvenser vid Vägverket och Banverket visar många positiva resultat. Bland annat har flera genomgripande uppföljningsprogram tagits fram för några vägobjekt, även om enstaka uppföljningsformuleringar i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och arbetsplaner/järnvägsplaner fortfarande dominerar.

VTI har studerat cirka 70 uppföljningsarbeten, producerade under 1990-talet, huvudsakligen från 1996 och framåt. Materialet har eftersökts vid Vägverkets ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N50-2002

Köp tryckt version
100 SEK

DÖLJ

FEAT-projektet. En beteendestudie - del 2

År:
2004
VTI-kod:
N50-2003

Författare: Sonja Forward , Inger Forsberg

Syftet med denna studie var att klarlägga attityden till miljö och transporter samt effekten av en elektronisk vägkantsskylt, som gav information i realtid om den egna bilens utsläpp. Frågan var om denna information ökade förarnas medvetenhet om miljöfrågor – och då framförallt om sådana som kunde kopplas samman med transporter och det egna körbeteendet. Två studier genomfördes, en innan skylten blev utplacerad och en efter det att den tagits ned.

Resultaten visade att de boende i det aktuella bostadsområdet i hög grad var beroende av bilen som transportmedel. Att många var ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Människan i transportsystemet
Miljö

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N50-2003

Köp tryckt version
160 SEK

DÖLJ

Beräkningsmodell: bilavgaser II

År:
2004
VTI-kod:
N54-2000

Författare: Ulf Hammarström

Ett huvudmål vid utvecklingen av en ny beräkningsmodell för vägtrafikens avgasutsläpp har varit största möjliga acceptans och en modell som används av ”alla”. För att uppnå dessa mål har NV givit VTI i uppdrag att presentera förslag avseende:

- långsiktig ajourhållning dvs. utveckling och förbättring av själva modellen samt kalibrering. Kalibreringen avser förbättring av gamla data och komplette-ring med nya data år för år
- det långsiktiga ansvaret för modellen
- support till användare.
långsiktig ajourhållning dvs. utveckling och förbättring av själva modellen samt ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: N54-2000

Köp tryckt version
100 SEK

DÖLJ

Representativa bränslefaktorer för tunga lastbilar uppskattade genom Intervjuundersökning

År:
2004
VTI-kod:
R445

Författare: Ulf Hammarström , Mohammad-Reza Yahya

Den genomsnittliga bränsleförbrukningen för tunga lastbilar under år 1997 har uppskattats till 0,43 l/km baserat på en enkät (UVAV). Transporter med hög energieffektivitet (l/tonkm) utmärks av en stor andel långväga transporter, en stor andel körning med släp och stor last. För den karosserityp som har lägst bränsleförbrukning (l/tonkm), tank – mjölk, är detta uppfyllt. Transporter med tillkopplat släp har i genomsnitt en förbrukning (l/tonkm) som är 1/3 av vad som gäller utan släp. Olika beräkningsmodeller för vägtrafikens totala avgasutsläpp baseras bl.a. på bränslefaktorer (l/km) vilka är ...

Gå till publikationen
 
 

Forskningsområde

Miljö

  • Publicerad: 2004-09-15
  • VTI-kod: R445

Köp tryckt version
250 SEK

DÖLJ