Enligt den enkät som skickats till cirka 200 åkerier över hela landet som arbetar med virkestransporter drabbar upplevelse av hala däck främst förare i Norrland. De uppger att det inträffar ett flertal gånger under vinterperioden, i medeltal cirka 30 gånger per förare. Problemet upplevs som stort, med ett medelvärde av 3,5 på en skala från 0 till 6.
Situationen med plötsligt hala däck inträffar när den saltade vägen lämnas och vinterväglag råder. Flest anser att det är vid färd från kustlandet till inlandet som problem kan uppstå, men även generellt från saltat till osaltat är vanligt förekommande.
Det är oftast de drivande och styrande hjulens däck som tappar fäste, men det kan även noteras att nästan 50 procent har svarat att det är hela ekipagets däck som råkar ut för detta.
När de plötsligt hala däcken skulle beskrivas angav en markant andel av förarna att upplevelsen av däcken är ”som att de skulle beläggas med en hinna eller film”.
Om däcken blivit hala anser närmare 80 procent att det tar lång tid innan normalt väggrepp återfås. Över 40 procent av dem som trafikerar Region Norr anser att det måste till åtgärder (avfettning) för att återfå tillräckligt bra grepp.
Både problemet med hala däck och problembeskrivningen är väl känt sedan många år tillbaka av väghållare och företrädare för däckbranschen.
Företrädare för däckbranschen anser att en trolig förklaring till problemet är att hinnan/kletet på däcken kommer från asfaltrester som finns i vattnet på en våt vägbana. Asfaltresterna kommer av slitaget av vägen, bland annat orsakat av dubbdäck. När vägbanan är våt är slitaget på däcken mycket lågt, alltså slits inte hinnan bort. Däremot när vägbanan är torr ökar slitaget av däcket markant och eventuellt klet på ytan slits snart bort. Kemiska analyser, som gjordes på 1980-talet, visade att den hinna som bildas på hala däck inte har med däcken att göra utan består av asfalt, olika former av petroleumprodukter, avgasrester och salt. Problemet förekommer bara i samband med saltade vägar.
Provtagning och ny kemisk analys utfördes 2007 på den svarta sträng av klet som fanns i snön när chauffören körde ut från tvätthallen efter att ha avfettat däcken med diesel. Analysresultat visade att dieseln, trots torkning, var det dominerande ämnet i provet. Det enda som därutöver kunde identifieras med säkerhet var spår av limonen.
Enligt Kemikalieinspektionen är limonen, C10H16, ett omättat kolväte, en terpen. Terpener bildas i de flesta växter och de och deras oxidationsprodukter är ofta starka doft- och smakämnen. Råterpentin från tall och gran samt tallolja innehåller limonen.
Kanske kan förekomst av limonen på däcken vara en förklaring till att de blir hala. Orsaken kan vara att limonen indikerar närvaro av råterpentin/tallolja som har smörjande egenskaper. Dessa ämnen kan komma från ris eller bark från barrträd som timmerbilen kör över när virke hämtas på skogsvägarna eller när virket lossats vid sågverk eller massafabriker.
En hypotes som framkommit vid VTI om varför hala däck är mycket vanligare i norra än i södra Sverige är att det i norra Sverige, på våta vägbanor, förekommer mer av fritt bitumen som kan fastna på däcken. Det kan finnas fog för detta i och med att ju längre norrut vi kommer desto mer används det mjukare bindemedel i bland annat det bundna slitlagret. Orsaken till detta är att ett mjukt bindemedel ger beläggningen bättre förmåga att motstå den sprickbildning som vanligtvis uppkommer vid kallare klimatförhållanden. Däremot blir vidhäftningen mellan bitumen och ballast sämre, vilket i sin tur ger upphov till större avnötning och därmed större förekomst av rester från slitlagerbeläggningen.
En analys har gjorts av uppgifter från ett urval av dagböcker som förts av chaufförer som kört timmertransporter i norra Sverige. Chaufförerna har angett när och på vilka vägar som transporten gått fram, väderförhållanden, väglag, väggrepp, däckkänsla, vidtaga åtgärder på däcken samt däckfabrikat och ålder på däcken. Dagböckerna har kompletterats med de åtgärder som väghållaren har gjort i anslutning till transporterna. Materialet har beskrivits och analyserats med syfte att hitta ett mönster för vad som utlöser att däcken blir hala.
De vanligaste orsakerna till att däckkänslan försämras är följande:
- Vid övergång från saltad väg med våt barmark, vanligen nysaltad, till osaltad väg med is eller packad snö, blir däcken hala eller mycket hala ofta beroende på att de blir klibbiga eller får en hinna. Vanligen -1 till -5°C.
- Vid övergång från osaltad väg med packad snö eller packad snö och is till, ofta nysaltad, väg med våt barmark eller is kombinerat med snömodd, känns däcken hala eller som att de fått en film eller hinna, ibland kallad salthinna. Vanligen -1 till -5°C.
- Vid övergång från osaltad väg med packad snö, ibland spårig väg, till frusen saltad väg, det vill säga tjock is, ibland med snömodd, blir däcken hårda eller hala eller känns som att de fått en hinna. Vanligen kallt, -10 till -20°C.
- Vid övergång från frusen saltad väg till nyligen saltad väg med is och lite snömodd, eller till osaltad väg med packad snö/is känns däcken klistriga, slingriga eller som att de har fått en hinna. Vanligen -5 till -10°C.
Analys av dagböckerna visar att hala däck inte bara uppkommer vid körning från saltad väg till osaltad väg, vilket resultaten från enkäten anger, utan också vid övergång från osaltad vinterväg till saltad våt väg. Även övergångar mellan frusen saltad väg till eller från osaltad eller nyligen saltad väg med is/snö kan göra att däckkänslan försämras.
En speciell kombination av omständigheter, som gör att hala däck främst uppkommer vid virkestransporter i Norrland, kan vara följande.
- Körning på våta, eller frusna, saltade vägar medför att däcken beläggs med salt.
- Körning på våt väg med mjuka beläggningar medför att däcken kommer i kontakt med större mängder fritt bitumen än i södra Sverige.
- Körning på ris, kvistar eller bark från gran och tall kan medföra att däcken kommer i kontakt med råterpentin eller tallolja, som har smörjande egenskaper.
- Salt och stora mängder fritt bitumen kombinerat med smörjande råterpentin eller tallolja leder till att däcken blir hala.
Avslutningsvis föreslår vi att teorin med limonen följs upp i en fördjupad utredning med ytterligare provtagning av klet från hala lastbilsdäck samt experiment. Proven bör genomgå kemisk analys och utvärderas av en erfaren kemist inom området. Experiment med hala däck genomförs lämpligen i VTI:s däckprovningsanläggning ”Långa banan”.
Gå till publikationen