En stor majoritet av invånarna i Helsingborg är anhängare av mindre biltrafik och bilparkering i stadskärnan under förutsättning att den minskande tillgängligheten med bil samtidigt ger direkta positiva konsekvenser för möjligheterna att gå, cykla och åka med buss i samma område. En sådan omläggning av trafiken uppfattas av de flesta invånare i Helsingborg som att staden får en bättre och mer attraktiv stadskärna.
Trafikens utformning i stadskärnorna bör baseras på en avvägning mellan tillgänglighet för enskilda bilister och biltrafikens konsekvenser för andra trafikanter och stadsmiljön i övrigt. Det är kommunens trafik- och stadsplanering som måste ta ansvaret för trafikens utformning i stadskärnan. Frågan är vilket beslutsunderlag som kommunen ska använda? Ett alternativ är att utforma enkäter med olika alternativa framtidsbilder eller scenarier och den vägen ta reda på invånarnas uppfattning, vilket är den metod som har valts för undersökningen som presenteras i rapporten.
En enkät skickades ut till ett urval av alla invånare i Helsingborgs kommun i åldrarna 18–75 år. Enkäten innehåller tre olika framtidsbilder för trafikens utformning i Helsingborgs stadskärna.
Resultaten av enkätstudien visar att drygt 22 procent av de tillfrågade anser att Helsingborgs stadskärna i högre grad än idag bör anpassas till biltrafik enligt alternativet A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i Helsingborgs stadskärna. I detta alternativ utformas gatorna först och främst med tanke på god tillgänglighet för bilar och goda parkeringsmöjligheter med låga avgifter.
Alternativet B) Lägre hastigheter inom Helsingborgs stadskärna har valts av 34 procent. I scenariot är innerstadens gator fortfarande öppna för biltrafik i samma utsträckning som idag, men den del av utrymmet som bilar tillåts utnyttja är mindre och antalet parkeringsplatser längs gatorna minskas. Hastighetsgränserna sänks generellt och är högst 40 km/tim på huvudgatorna och 30 km/tim på de mindre gatorna.
Det för biltrafiken ännu mer restriktiva alternativet C) En stadskärna med mer gatuutrymme för gång, cykel och buss har valts av närmare 44 procent av respondenterna. Boende i området tillåts köra bil på vissa gator till och från parkeringsplatser för invånare i stadskärnan. Servicefordon som färdtjänst, taxi, handikappfordon, varutransporter etc. får använda vissa gator på gåendes och cyklisters villkor och tillfälligt stanna utanför olika målpunkter i stadskärnan på anvisade platser. All övrig parkering hänvisas till parkeringshusen och genomfartstrafiken hänvisas till gator utanför stadskärnan.
Detta innebär att nästan 78 procent av Helsingborgs invånare är för en utformning av stadskärnans trafik som är mer restriktiv när det gäller biltrafik och bilparkering än vad som är fallet idag. Fler än fyra av tio av Helsingborgs invånare stödjer långtgående förändringar där fotgängare, cyklister och busstrafik prioriteras högt. Den andra gruppen, som utgör en dryg tredjedel, förespråkar något mer försiktiga åtgärder där lägre hastighetsgränser och begränsat utrymme för biltrafik används för att prioritera fotgängare och cyklister.
Använder man ofta bil i Helsingborgs stadskärna och ställer höga krav på att kunna parkera i närheten av besöksmålet, ökar sannolikheten för att Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i Helsingborgs stadskärna väljs. Är det istället så att man ofta går, cyklar eller åker buss i Helsingborgs stadskärna ökar sannolikheten för att något av de två andra alternativen väljs.
Män är i större utsträckning än kvinnor anhängare av Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna... Bor man i radhus, villa etc. och har parkeringsmöjligheter i närheten av bostaden ökar också sannolikheten för att det alternativet väljs.
Andelen som föredrar Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna… ökar med körkortsinnehav, antal bilar i hushållet och årlig körsträcka med bil. Men det kan konstateras att En stadskärna med mer gatuutrymme för gång, cykel och buss väljs av den största andelen av individerna också bland de invånare som i stor utsträckning använder bilen i sitt dagliga liv.
Ett intressant resultat som följer av analysen, och som på ett tydligt sätt signaleras av det totala utfallet för huvudfrågan, är att en majoritet av de Helsingborgsbor som kör och parkerar bil i stadskärnan föredrar en omläggning av trafiken i innerstaden till förmån för cykel-, gång- och kollektivtrafik. Detta resultat visar på behovet av den typ av undersökningar som redovisas här. Mätningar av resvanor behöver kompletteras med undersökningar som ger stadsinvånarna möjlighet att uttrycka sina uppfattningar direkt.