VTI - Blev det som det var tänkt? En internationell kunskapsöversikt om miljöuppföljning av väg- och järnvägsprojekt

Blev det som det var tänkt? Denna fråga fångar huvudsyftet med miljöuppföljning av väg- och järnvägsprojekt. Att dokumentera i vad mån de verkliga miljöeffekterna och -konsekvenserna överensstämmer med dem som beskrevs i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är vad miljöuppföljning främst syftar till. Ett annat syfte är att identifiera oförutsedda effekter och konsekvenser, så att lämpliga motåtgärder kan sättas in. Att beskriva i vad mån vidtagna anpassnings- eller skyddsåtgärder hade avsedd effekt kan vara ett ytterligare syfte med miljöuppföljning. Vidare kan miljöuppföljning syfta till att beskriva huruvida miljökonsekvenserna av infrastrukturprojektet kom att hålla sig inom de ramar som gavs då beslutet om investeringen togs.

Miljöuppföljning är varken ett självändamål eller en miljöåtgärd i sig. Verksamhetsutövare eller ansvariga myndigheter bör skaffa sig kriterier för valet av projekt att följa upp. Detta har enligt litteraturen skett på många håll, exempelvis Hong Kong. Vidare är det viktigt att ha en strategi för valet av miljöeffekter att följa upp. Att ta fram bedömningskriterier för val av projekt och miljöeffekter att följa upp bör kopplas till en diskussion om vilken kunskap som bedöms vara nödvändig samt vilken osäkerhet som kan accepteras. I detta meddelande föreslås att alla väg- och järnvägsprojekt obligatoriskt skall bli föremål för uppföljning, dock att exploatören efter analys kan ange att projektet inte behöver följas upp, givet att hållbar motivering ges. Emellertid bör en uppföljning alltid ske där bedömningen av väntade miljöeffekter är behäftad med stor osäkerhet.

Som ett alternativ till alltför ingående MKB föreslås Vägverket och Banverket att i större utsträckning pröva s.k. adaptive environmental management, vilket kan översättas med iterativ MKB. Detta förfaringssätt innebär en öppenhet och beredskap att snabbt vidta anpassningsåtgärder där miljöuppföljning visar på oacceptabla miljökonsekvenser. En sådan flexibilitet kan vara bättre för miljön än överambitiösa MKB kombinerade med uteblivna åtgärder mot uppkommen skada. Exempelvis visar en utvärdering från USA att iterativ MKB kan vara effektiv när risken för irreversibel skada är liten, när det är möjligt att vidta förändringar under projektets gång eller där det är möjligt att reparera en uppkommen miljöskada. Iterativ MKB kan också underlätta överbryggandet av glappet mellan bygg- och driftskedet vad gäller ansvaret för miljökonsekvenserna.

Nyckelord

  • Miljö
Publikationens framsida.
[Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv]
  • Forskningsområde: Miljö
  • Publicerad: 2003-05-09
  • VTI-kod: M942

VTI meddelande 942 (57 sidor + 4 bilagor à 18 sidor, 679 kB, skriven på svenska med en engelsk sammanfattning)

Pris tryckt version:

160 SEK

Köp tryckt version

Författare

Alla kollegor »