VTI - Bedömning av skada på bevarandeintressen. En metodutveckling. Huvudrapport

En fungerande metod har utvecklats som underlättar arbetsgången i hur skada skall bedömas på bevarandeintressen. Till skillnad från tidigare arbetsmetoder har metoden tagit itu med den mycket snåriga miljölagstiftningen och först utvecklat en modell för hur den skall tolkas. Modellen har därefter integrerats i en arbetsgång, som gör att de som skall bedöma en skada dels inte skall kunna missa någon central del i lagstiftningen, dels tvingas att för sig själv och andra motivera sin ståndpunkt i bedömning efter bedömning. Metoden är inte utvecklad på ett sätt som ersätter kvalificerad analys till förmån för standardiserade färdiga svar i hur skada skall bedömas i olika fall.

Bedömning av skada på bevarandeintressen är ofta en svag punkt i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Generell metodutveckling i detta avseende behövs som stöd för utförare av analyser och beskrivningar för vägprojekt. Projektet Bedömning av skada på bevarandeintressen har haft som uppgift att utveckla en metod som kan bedöma skada på skyddade områden för natur, kultur eller friluftsliv. De studerade områdestyperna är riksintresseområden och Natura 2000-områden.
Studien bygger på en större genomgång av bl.a. svensk, europeisk och överstatlig handboks- eller utbildningslitteratur, utredningsmaterial från infrastrukturprojekt samt gällande riktlinjer och lagar. Denna genomgång finns publicerad i VTI meddelande 936, 2002. Vid denna genomgång skulle bl.a. följande aspekter belysas: de miljöaspekter vilka utpekas kan skadas, hur skada bedöms, hur påverkan, effekt och konsekvens beskrivs, vilka värderingsgrunder som används och bevarandevärdenas rättsliga grunder. Aspekterna skall ingå som byggstenar i en metodkonstruktion.
Grunden för bedömning av skada är lagen. Gällande lagstiftning är ofta snårig och hjälper i obearbetat skick föga den person som har till uppgift att bedöma en skada på ett bevarandeintresse, oftast en MKB-författare, en konsult eller myndighetshandläggare. I Miljöbalken har den gamla riksintresselagstiftningen från 1987 års naturresurslag nästan oförändrad lyfts in i 3 kap. 6 §. I författningskommentarerna till miljöbalken förtydligas hur riksintressebestämmelsen skall tolkas avseende påtaglig skada. Skadan får inte ge en bestående negativ inverkan på intresset eller som tillfälligt kan ha mycket stor negativ påverkan på detta. Samtidigt utesluts bagatellartad påverkan. Således lyfts fyra viktiga begrepp fram, nämligen negativ inverkan, bestående inverkan, tillfällig men mycket stor inverkan och bagatellartad inverkan.
Metoden är utformad som en checklista, där man är tvungen att passera vissa planeringsmoment, samtidigt som man är tvungen att svara på en rad frågor innan man kan fortsätta vidare mot slutmålet, en bedömning av ingen skada, skada och påtaglig skada. Man passerar fyra moment eller delar i metoden.
I den första delen väljer användaren de bevarandeintressen som är relevanta för det specifika projektet. Aktuella bevarandeintressen styrs av lagstiftning och i viss mån inventeringsläget.
Den andra delen tydliggör orsakssambanden mellan det aktuella projektets påverkan och effekter på så vis att påverkansaspekterna som leder till effekter i form av vissa tillståndsförändringar hos olika värden måste belysas. Såväl påverkan som effekter skall tydligt redovisas.
Den tredje delen beaktar vilka konsekvenser dessa tillståndsförändringar/effekter i sin tur kan leda till för de preciserade bevarandeintressena. Denna del utgår från respektive konsekvens och strukturerar bedömningen av hur konsekvensen skall klassas. Någon klassning i termer av bra–dålig, 1–3,
stor–liten, hög–låg etc., som är så vanligt i naturvårds-, kulturmiljövårds- och MKB-sammanhang, är inte aktuell. Sådana klassningssystem utgår inte tydligt i lagstiftningen och underlättar därmed inte ett ställningstagande av hur skada, i olika former, skall bedömas. Klassningen genomförs utifrån fyra frågor.

1. Är inverkan negativ?
2. Är inverkan bestående?
3. Är inverkan tillfällig men mycket stor?
4. Är inverkan bagatellartad?

I den fjärde delen ingår subjektiva värderingar (på samma sätt som i MKB:er idag) i högre grad än i de föregående delarna. Detta eftersom vi menar att det inte är möjligt att bortse från subjektivitet, eftersom situationen ser väldigt olika ut för olika projekt i olika delar av landet samtidigt som kompetensnivån skiljer sig åt. Del fyra baseras på svaren i del tre och sammanställer dessa för en bedömning av inverkan på bevarandeintresset som helhet. Hela bevarandeintresset skall även bedömas utifrån ett nationellt och ett överstatligt perspektiv. I denna del skall samma frågor som i del tre besvaras, men nu formulerade utifrån den sammantagna inverkan.
Metoden har provats på en nyligen framtagen MKB för E6 genom Bohuslän. Enligt en utomstående utvärdering av metoden fungerar den.

Nyckelord

  • Miljö
Publikationens framsida.
[Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv]
  • Forskningsområde: Miljö
  • Publicerad: 2003-04-23
  • VTI-kod: M937

VTI meddelande 937 (53 sidor, 1 056 kB, skriven på svenska med en engelsk sammanfattning)

Pris tryckt version:

160 SEK

Köp tryckt version

Författare