Göran Blomqvist, forskare på VTI, leder den svenska delen av projektet.
– Vi ska ta fram ett operationellt verktyg som beskriver utvecklingen av restsalt på vägens yta efter ett saltningstillfälle. Vi gör det utifrån tillgänglig information om de faktorer som påverkar till exempel bortstänkning och avrinning. Tanken är att man ska kunna uppnå en mer optimal saltanvändning så att man varken saltar i onödan eller för lite.
Mätningar på dansk testbana
En första fältkampanj gjordes i Danmark nu i januari. Där använder man en 800 meters testbana på Jylland för uppföljande mätningar med olika saltdoser och vätskemängder. Olika saltbilar och mätsensorer används, både manuella och automatiska, gamla som nya. Även den av VTI utvecklade Wet Dust Sampler används för att ta prover på vägytan.
Bakgrund i VTI:s vintermodell
Upprinnelsen till projektet, som går under namnet Mors, Modelling residual salt, finns på VTI. För ett antal år sedan tog VTI i sitt omfattande projekt Vintermodellen fram en empirisk modell för att beskriva vägsaltets varaktighet under olika förhållanden.
Detta lockade den danske forskaren Michel Eram att besöka VTI för att diskutera gemensamma intressen kring möjligheten att kunna modellera det som kallas för restsalt, salt som finns kvar på vägbanan vid ett visst tillfälle. Vid Michel Erams besök visade det sig att han hade en stor mängd data från danska vägstationer.
Utifrån de danska data och den svenska empiriska restsaltmodellen utvecklades sedan en ny modell som presenterades vid transportforskningskonferensen TRB 2011 i Washington D.C.
På den konferensen deltog också den norske vägsaltforskaren Kai-Rune Lysbakken med en norsk modellansats i samma ämne.
– Efteråt konstaterade vi att våra mål var så lika att det vore synd att inte samarbeta kring frågan, säger Göran Blomqvist.
Projektet kommer bland annat att resultera i en modell och en implementeringsguide med förslag på hur man följer upp att användningen av vägsalt blir optimal.
Artikel om restsaltmodellen i Transport Research Report 2011, No. 2258, s.131–138
Läs mer om Vintermodellen