Betongvägar är dimensionerade och byggda för att få lång livsläng. En välbyggd och välskött betongväg ska kunna trafikeras i 40 år utan att några större reparationsåtgärder ska behöva utföras. I regel är anläggningskostnaden högre för en betongväg än för en asfaltväg men detta kompenseras av längre livslängd och lägre underhållskostnader. LCC-beräkningar visar att betongväg är ett intressant alternativ till asfaltväg på det högtrafikerade vägnätet.
Forskning, Utveckling och Konsultation
Vid VTI har forskning och utveckling av betongvägar bedrivits sedan 1940-talet. VTI har lång erfarenhet och har deltagit vid planering, byggande och uppföljning av de svenska betongvägarna.
VTI arbetar med alla typer av frågor angående betongvägar, exempelvis:
- -materialegenskaper: slitstyrka, hållfasthet, beständighet
- -dimensionering: lagertjocklekar, töjningar, spänningar
- -arbetsutförande: metoder för utläggning, efterbehandling, ytstruktur
- -strukturellt tillstånd: bärighet, sprickor, sättningar, fogar, dränering
- -vägytans egenskaper: yttextur, friktion, spårbildning, slitstyrka, jämnhet, ljushet
- -miljöfrågor: buller, partiklar, rullmotstånd, bränsleförbrukning
- -konstruktionstyper: oarmerad, kontinuerligt armerad, betong i ett körfält
- -drift, underhåll och reparation av betongvägar
Pågående projekt
Slitstyrka och partikelemission för betongbeläggningar
Intresset för luftpartiklar har ökat under senare år. Detta beror på att många studier har visat på samband mellan partikelhalter och olika hälsoeffekter vilket har lett till ökade miljökrav. I flera kommuner överskrids den lagstiftade miljökvalitetsnormen för luftpartiklar (PM10). Dubbdäckens slitage på vägbeläggningen är en viktig bidragande orsak till de höga halterna PM10 i stadsmiljö. Undersökningar av asfaltbeläggningar har visat att partikelhalten är beroende av beläggningens slitstyrk. Slitstarka beläggningar genererar i regel lägre halter PM10. Syftet med detta projekt är att undersöka slitstyrka och partikelemission för betongbeläggningar. Undersökningarna görs i VTI:s provvägsmaskin.
Bränsleförbrukning för personbil och lastbil på betongbeläggning
Det finns ett allmänt intresse i samhället att minska fordonsparkens bränsleförbrukning med syfte att minska emissioner av CO2 och andra växthusgaser inom transportsektorn. Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika typer av vägbeläggningar påverkar fordonens bränsleförbrukning. Undersökningen omfattar bränslemätningar med personbil och tung lastbil på asfalt- och betongbeläggningar.
Betongbeläggning i högra körfältet på motorväg
På de flesta motorvägar i Sverige går huvuddelen av trafiken i högra körfältet. Vänstra körfältet används för omkörningar och i stort sett endast av personbilar. Trafikbelastningen är därför väldigt olika i de båda körfälten. Vid ett optimalt vägbyggande anpassas varje körfält för den trafikmängd som kommer att belasta körfältet. Detta innebär att en starkare överbyggnad bör väljas i högra körfältet. En optimal lösning kan vara att använda en kombinationsbeläggning med betong i högra körfältet och asfalt i vänstra körfältet. Syftet med detta projekt är att utveckla en överbyggnadstyp med kombinationsbeläggning. I projektet ingår att undersöka erfarenheter från andra länder och att utföra ett demonstrationsobjekt i Sverige.
Underhållsmetoder för betongvägar
Betongvägar skiljer sig från asfaltvägar bland annat med avseende på material, uppbyggnad och utförande. Detta medför att andra typer av skador kan uppkomma på betongvägar än på asfaltvägar och eftersom betongvägar inte är så vanliga i vårt land saknas i många fall erfarenheter av hur betongvägar ska underhållas. Många av de underhålls- och reparationsmetoder som används är därför särskilt framtagna för betongvägar. Syftet med detta projekt är att sammanställa och sprida kunskapen om skador och underhållsmetoder för betongvägar. Kunskapen kommer att sammanställas i en handbok om ”Drift, underhåll och reparation av betongvägar”.