Lång erfarenhet av observationsstudier
VTI har sedan 1983 observerat bältesanvändningen i personbilar i ett antal mellansvenska städer (länk till senaste publikation). Detta har gjorts på uppdrag av Trafikverket. Sedan 1995 har vi även studerat taxiförare och sedan 1996 övriga fordons förare. De senaste åren har observationerna integrerats med NTF:s bältesmätningar.
Cykelforskning på VTI
I ett långsiktigt hållbart transportsystem har cykeln en given plats. Inom området bedriver VTI forskning om resvanor, åtgärder för att öka cykeltrafiken och effekter av olika åtgärder.
Sedan 1988 genomför VTI årliga observationsstudier på användandet av hjälm bland cyklister. De första åren gjordes studien på uppdrag av NTF och dåvarande Trafiksäkerhetsverket. Sedan många år sker dock studien på uppdrag av Trafikverket. Den omfattar observationer på totalt 21 orter.
Observationerna av cyklister visar att det fortfarande är relativt få som använder hjälm. År 2010 låg genomsnittliga cykelhjälmsanvändandet på 27 procent. Detta kan jämföras med att ett av målen i nuvarande trafiksäkerhetsarbetet är att uppnå 70 procent cykelhjälmsanvändning år 2020, vilket kräver en allmän cykelhjälmslag. Om den inte införs är målet istället 35 procent.
Referensprojekt
Trafiksäkerhetsåtgärder och efterlevnad – Hastighetsanpassning, användning av bilbälte och nykter som bilförare
2004 fick VTI i uppdrag av Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, att skatta effekten på trafiksäkerheten avseende efterlevnaden av hastighetsgränser, användning av bilbälte och att vara nykter som bilförare. Syftet var att visa den trafiksäkerhetspotential som finns om efterlevnaden av reglerna ökar och i bästa fall blir total. Slutrapporten redovisar inte hur efterlevnaden ska ökas, men så kallade interlocksystem nämns som alternativ/komplement till ökad övervakning och/eller högre böter.
Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälmsanvändning. En litteraturstudie
I en litteraturstudie analyserade och sammanställde år 2003 VTI kunskapsläget kring effekter av åtgärder för ökad cykelhjälmsanvändning. Inriktning var främst på studier från 1990–2002 via sökning i ett stort antal litteraturdatabaser.
Litteraturstudien omfattade såväl effekt av lagstiftning som åtgärder för ökad frivillig användning. Sammanställningen fokuserade på åtgärders effekt på användning av cykelhjälm och på cyklisters skador. När det gäller lagstiftningsåtgärder berördes också eventuella effekter på cyklandets omfattning.
Litteraturstudiens övergripande slutsatser är att man kan nå en betydande ökning av cyklisternas hjälmanvändning med frivilliga åtgärder, men man når inte lika höga nivåer som med lagstiftning. Det finns en stor variation i hur långt man kan nå via frivilliga åtgärder.
En del beslut gäller hela livet. En utvärdering av en cykelhjälmskampanj
Varje år dödas och skadas ett stort antal cyklister. I en meta-analys har det tidigare visats att cykelhjälm minskar risken för dödsfall med 73 procent, skador på huvud och hjärna med 60 procent, och skador i ansikte med 47 procent. Av den anledningen är det viktigt att försöka öka andelen cyklister som använder cykelhjälm.
Som en studie inom EU-projektet CAST, Campaigns and awareness raising strategies in traffic safety, utvärderade VTI en svensk cykelhjälmskampanj som genomfördes under 2008. Syftet med studien var att undersöka vilken effekt en riktad informationskampanj om cykelhjälmsanvändning, i kombination med ett cykelhjälmsavtal, får på inställningen till och användning av cykelhjälm. Studien syftade även till att tillämpa ett teoretiskt angreppssätt för att förklara vilka faktorer som påverkar avsikten att använda cykelhjälm. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en informationskampanj som också omfattar inslag av förstärkning (det vill säga att få en cykelhjälm efter att ha skrivit under ett avtal om att använda hjälmen) ökar sannolikheten att använda cykelhjälm till arbetet.
Fotograf, Lasse Hejdenberg