VTI arbetar bland annat med att vidareutveckla den så kallade Vintermätbilen. Vintermätbilen kan, i normal trafikhastighet, mäta lufttemperatur, vägytans temperatur, luftfuktighet, och friktion. Fordonet används för:
- mätning och redovisning av uppnådd standard på vägnätet
- utveckling och värdering av olika metoder och strategier för halkbekämpning vid olika vägtyper, trafikmängder, väderlek, väglag med mera
- analys av orsaker till att vinterväghållningen inte fungerat som avsetts
- test och värdering av olika halkbekämpningsmedel.
Även utrustning för friktionsmätning vidareutvecklas. En av de senast framtagna, BV14, är monterad på Vintermätbilen och mäter friktion bakom båda bakhjulen samtidigt. Ett annat tillskott är Portable Friction Tester (PFT), en liten mätvagn som är speciellt lämplig för friktionsmätning på små ytor, till exempel vägmarkeringar, gångbanor och cykelvägar.
Forskning kring vägsalt
VTI har under lång tid studerat problemet med vägsalt, bland annat genom provtagningar på mark, vatten och vegetation i försöksområden belägna nära vintersaltade vägar. Forskningen innebär kvantifiering av transport av vägsalt och föroreningar från vägen till den vägnära
miljön, studier av saltskador på vägnära vegetation och kulturobjekt och sammanställning av de negativa effekterna av saltanvändning för miljö, betongkonstruktioner, fordon etc.
För att få en totalbild av en problemställning behöver ibland studier av samband mellan åtgärder och effekter kompletteras med uppgifter om trafikanternas attityder eller vanor. Detta görs ofta genom enkätundersökningar i VTI:s egen regi.
Vintermodellen
I arbetet med Vintermodellen har följande delmodeller tagits fram, bland annat för beräkning av:
- väglagsmodell, som beskriver hur olika väglag uppkommer och förändras under inverkan av väder, vinterväghållningsåtgärder och trafik
- framkomlighetsmodell, som anger hur fordonshastigheter och trafikflöden varierar med väglag
- olycksmodell, där olycksrisker och skadeföljder beskrivs i första hand som funktion av typ och frekvens för olika väglag
- fordonskostnadsmodell, som omfattar bränsleförbrukning, slitage och korrosion
- miljömodell, där främst saltningens effekter på vegetation och grundvatten beskrivs
- åtgärdsmodell, i vilken kostnad för vinterväghållningsåtgärder samt slitage och skador på vägar och broar anges
- modell som värderar de ovan nämnda effekterna.
Vintermodellens användning
Vintermodellen kan användas för att besvara frågor om:
- hur antalet olyckor förändras om vinterväghållningen förändras
- vilken skillnad i energiförbrukning blir det när vägens standardklass ändras och vilka kostnader det
- hur hastigheten på en väg påverkas av sådant som energiförbrukning, trafikolyckor och vinterväghållningskostnader.
Pågående projekt
- Val av standardklass på vinterväghållning med hänsyn till energieffektivitet
- KLIVIN – framtidsscenario för saltanvändning
- Kalibrering och vidareutveckling av Vintermodellen
- Varmsandning av GC-väg
- Ersättningsmodell
- Skadade fotgängare – betydelsen av utförare av vinterväghållningen respektive kostnader för fotgängarskador
- Fallolyckor utformning och ytans betydelse.
Fotograf, Lasse Hejdenberg