Resarch areas

 

Brattåskärrsvägen är en genomfartsled i bostadsområdet Norra Sävedalen, bestående av äldre villabebyggelse, i Partille kommun. Trots tidigare hastighets¬dämpande åtgärder på vägen anser kommunen att vägen behöver avlastas från trafik. Därför har man haft planer på att dra en ny väg i den närbelägna Finngösaravinen, ett närströvområde bevuxet med lövträd.
Politikerna har dock inte kunnat enas om denna nya väg och beslöt därför att anordna en kommunal folkomröstning om den i samband med Europa¬parlamentsvalet den 13 juni 2004. I omröstningen om vägen deltog 43,9 % av de röstberättigade och 60,5 % av dessa röstade mot den.
I vår uppföljning av omröstningen skickades 982 enkäter ut till slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 75 år boende i Partille kommun. Dessutom utvaldes vardera 300 personer ur tre områden som särskilt skulle komma att påverkas om den nya leden skulle byggas. De tre olika områdena var ett östligt närområde, Finngösa, som skulle få vägen i sitt närområde, ett avlastningsområde bestående av området kring Brattåskärrsvägen och ett västligt närområde bestående av de östra delarna av Norra Sävedalen, som skulle få den nya vägen i sitt närområde men också till viss del få en avlastning av den.
För urvalet från hela kommunen är det en överrepresentation bland svarande intervjupersoner som röstade i folkomröstningen; 59 % av de svarande på enkäten röstade i omröstningen medan valdeltagandet var 44 %. Däremot är fördelningen mellan ja-, nej- och blankröstande i vår uppföljning snarlik resultatet i folkomröstningen. Vår undersökning visar att det främsta skälet till att man röstade ja i folkomröstningen var att den tilltänkta vägen skulle avlasta vägar i Norra Sävedalen från trafik; över hälften, 58 %, av de ja-röstande angav detta skäl till sitt ställningstagande. De som röstade nej till vägen gjorde det främst för att den tilltänkta leden skulle göra intrång i Finngösaravinen.
Vid en uppdelning mellan män och kvinnor i vårt urval från hela kommunen visar det sig att valdeltagandet var något större bland männen. Valdeltagandet stiger med åldern och med ökad inkomst. Andelen nej-röster var högre bland billösa jämfört med dem som har tillgång till bil och andelen nej-röster var också högre bland dem som har små barn, 0–6 år gamla, i hushållet jämfört med dem som inte har det.
En regressionsanalys visar att bland vårt urval ur hela kommunen minskar sannolikheten signifikant för ett nej-val ju oftare respondenten åker på de vägar (Brattåskärrsvägen och Stora Ringvägen) som skulle ha avlastats av den tilltänkta vägen, med ökande ålder samt om respondenten bor i Mellby, Paradiset eller Lexby (områden som skulle kunna utnyttja den nya vägen för resor till Göteborg och som har både E20 och Göteborgsvägen som barriärer mellan sina bostäder och Finngösaravinen). Däremot ökar sannolikheten signifikant för ett nej-val ju oftare personen vistas i Finngösaravinen.
En stor andel i urvalet från det östra närområdet Finngösa deltog i folkomröstningen och en stor majoritet av dessa röstade nej till vägen. Störst motstånd var det bland kvinnor. En regressionsanalys för detta urval visar att sannolikheten för en nej-röst minskar signifikant med ökat resande på de vägar som skulle ha avlastats och ökar med vistelsefrekvens i Finngösaravinen.
I urvalet i avlastningsområdet röstade en knapp majoritet ja till vägen. Kvinnorna röstade i något större utsträckning än männen ja till vägen och ja-andelen stiger med åldern. En regressionsanalys för området visar att sannolikheten för ett nej-val ökar signifikant ju oftare en person vistas i Finngösaravinen och minskar med stigande ålder.
I vårt urval i det västra närområdet är andelarna ja- respektive nej-röster likt andelarna för urvalet ur hela kommunen. En majoritet röstade nej till vägen och störst motstånd var det bland kvinnorna. Andelen ja-svar stiger med åldern. Sannolikheten för att en boende i området har röstat nej ökar signifikant ju oftare han eller hon vistas i Finngösaravinen och minskar med stigande ålder.
I vår undersökning hade vi en fråga för att undersöka om en restidsbesparing genom vägens tillkomst skulle öka sannolikheten att rösta ja till vägen och på så sätt värdera intrånget i Finngösaravinen via tid. Inte många ändrade sitt val från nej till ja under förutsättningen att vägen skulle ha inneburit fem minuters restidsvinst. Intervjupersonernas kommentarer tyder på att en eventuell restidsbesparing inte var avgörande för deras ställningstagande. En eventuell restidsvinst var inte heller något som förekom i debatten inför folkomröstningen. Istället handlar fallet med ny väg i Finngösaravinen om en trafikavlastning av främst Brattåskärrsvägen och ett intrång i naturområdet Finngösaravinen.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment
Planning and decision-making processes

  • Published: 2005-03-30
  • VTI-code: N5-2005

Buy press version
100 SEK

open

The road to quiter tires

Year:
2005
VTI-code:
VTI särtryck

Authors: Ulf Sandberg

This report, in English, is only available at the VTI website.

The PDF-file is the article 'The road to quiter tires' by Ulf Sandberg. The article was originally published in Tire Technology International '03, pp 126-133.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment
Vehicle technology

  • Published: 2005-03-09
  • VTI-code: VTI särtryck

Buy press version
0 SEK

Eklips är ett samarbetsprojekt med många inblandade parter. VTI:s del har varit att undersöka vissa samband i landskapet utifrån ordinära fält och kartstudier. Därefter har forskare vid Metria Miljöanalys försökt identifiera dessa samband automatiskt.
De studerade sambanden är kända sedan länge inom kulturgeografisk och agrarhistorisk forskning. Det är samband mellan olika företeelser i landskap, exempelvis mellan olika bebyggelsekategorier såsom mellan herrgård respektive bondgård och dess underlydande torp. Därefter har simulering och analys av hur vägar bryter sambanden genomförts. Att försöka visualisera sambanden har också varit viktigt i arbetet samt att försöka förstå hur sambanden uppfattas när man lyfter blicken från kartan till det faktiska landskapet.
Vi har kommit fram till slutsatsen att sambanden måste vara konkreta för att kunna uppfattas, dvs. om man skall kunna förstå måste man också kunna se. Det räcker således inte med att sambanden går att grafiskt visualisera på en karta. De måste kunna upplevas i landskapet för att kunna pekas ut som exempelvis bevarandevärda eller hänsynsvärda.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment

  • Published: 2004-11-08
  • VTI-code: N51-2004

Buy press version
100 SEK

Under 10–11 september 2001 möttes 31 representanter från departement, myndigheter, forskningsfinansiärer och forskarsamhället på Scandic hotell Hasselbacken i Stockholm för att lyssna till föredragningar om och diskutera kring begreppet transportrelaterad miljökvalitet.

Initiativet till workshopen togs av VTI genom en delansökan i en bred ansökan kallad Tema miljökvalitet ställd till Vägverket, Banverket och dåvarande KFB (numera ingående i VINNOVA).

Workshopens syfte var att diskutera begreppet miljökvalitet i relation till transportsektorn och att rekognosera intresset för bildandet av ett nätverk för transportrelaterad miljökvalitet. Workshopen har finansierats av VINNOVA.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment

  • Published: 2004-09-15
  • VTI-code: K19

Buy press version
100 SEK

Energy consumption and pollutant emissions per passenger kilometer or load ton kilometer, so-called equivalent values, were calculated for the Swedish transport sector. The study, which includes transport by road, railway, at sea and by air, concerns both the present (1993) and some future years.

Car stands out as the most energy consuming transport means for passenger transport, particularly in the short-distance case. Railbound short-distance passenger transport exhibits lower equivalent values than bus, regarding energy consumption as well as pollutant emissions, while bus and railway energy equivalents in the long-distance case are essentially equal.

As to goods transport the lowest load specific energy consumption is attained at sea, while goods transport by rail has the lowest equivalent pollutant emissions.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment

  • Published: 2004-09-15
  • VTI-code: M718

Buy press version
100 SEK

open

Miljöpåverkan vid kall- och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

Year:
2004
VTI-code:
N12-2002

Authors: Lars Bäckman , Torbjörn Jacobson

I syfte att studera miljöpåverkan vid hantering, mellanlagring och återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial har ett FoU-program initierats för 2001–2002. Projektet behandlar följande områden:
- Inventering, provtagning och bestämning av tjärinnehåll och PAH
- Lakegenskaper
- Återvinning – inkapsling genom inblandning av bindemedel
- Omgivningspåverkan
- Rikt- eller gränsvärden för PAH
- Rekommendationer för hantering, mellanlagring och återvinning av tjärhaltiga material

Projektets primära syfte är att bedöma vilken miljöpåverkan tjärhaltiga material kan ge och om kall eller halvvarm återvinning är lämpliga metoder för återvinning av gamla beläggningsmassor innehållande stenkolstjära.

I denna rapport redovisas resultat från fältförsök år 2001. Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial studerades där bärlager av återvinningsmassor lagts som bituminösa bärlager under ett slitlager av asfalt vid fyra olika platser.

I samtliga fall innehöll beläggningsmaterialet förhållandevis låg halt av stenkolstjära. Materialen bestod av uppgrävda asfaltbeläggningar, schaktmassor, med inslag av tjära i de understa beläggningslagren. Andelen grövre partiklar med innehåll av tjära låg mellan 5–25 %. Huvuddelen av återvinningsmaterialet innehöll sålunda inte tjära. Stenkolstjära bedömdes också huvudsakligen förekomma i de grövre fraktionerna beroende på att de tjärkontaminerade lagren bestod av indränkt makadam.

Undersökningarna kommer att fortsätta år 2002.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment
Pavement Technology

  • Published: 2004-09-15
  • VTI-code: N12-2002

Buy press version
160 SEK

open

Miljöeffekter av dammbindning av grusvägar

Year:
2004
VTI-code:
N18-1999

Authors: Hossein Alzubaidi

Alla som färdats på en dammande grusvägar vet hur irriterande vägdammet är, både för trafikanter och andra som av skilda anledningar måste uppehålla sig på eller vid vägen. Vägdammet består av grusmaterialets allra finaste partiklar. Får dessa försvinna, blir vägbanan svårbunden och korrugeringskänslig och det medför täta omhyvlingar av vägen. Hyvlingsarbetet är dyrbart och har dessutom en direkt negativ effekt på grusmaterialet, eftersom viss nedkrossning av grusmaterialet inträffar vid varje hyvlingstillfälle. Följden av dålig dammbindning blir, att vägmaterialet måste kompletares med både lera och stenmaterial i större omfattning än normalt. Det går visserligen inte att undvika vare sig hyvling eller komplettering av grusmaterial, men genom att dammbinda slitlagermaterial, kan en riktig sammansättning bevaras under längre tid. Avsevärda besparingar av såväl åtgärder som kostnader kan på så sätt erhållas. En väl dammbunden vägbana med en jämn och fast vägyta med god friktion är trafiksäkrare än en obunden vägbana. Den obundna vägbanan dammar och innehåller löst grus och det reducerar trafiksäkerhet. En förbättrad sikt bidrar till att i viss mån höja trafikkapaciteten.

Syfte med det föreliggande studie är att ta fram de erfarenheter och kunskaper som finns inom miljöeffekter vid dammbindning med oorganiska salter t.ex. kalciumklorid CaCl2 och magnesiumklorid MgCl2, icke bituminösa organiska kemikalier t.ex. lignin samt bituminösa bindemedel t.ex. bitumenemulsion.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment
Infrastructure maintenance

  • Published: 2004-09-15
  • VTI-code: N18-1999

Buy press version
80 SEK

Vägtrafikbullret påverkas i hög grad av typen av vägbeläggning samt konditionen hos denna. Skillnaden mellan ”bästa” och ”sämsta” fall kan vara upp till 10 dB(A). En sådan skillnad motsvarar en tiofaldig ökning eller minskning av trafikvolymen om man studerar effekten på ljudets ekvivalentnivå, LAeq, eller en tiofaldig ökning/minskning av avståndet från vägen. I modeller för beräkning av olika effekter av vägunderhåll och/eller vägkonstruktion kan därför stora fel avseende beräkning av kostnader för bullerexponering uppkomma om man inte tar hänsyn till vägytans egenskaper.

I rapporten ges förslag till kvantifiering av bulleregenskaper hos vägbeläggningar som kan användas i Vägverkets modeller. Bulleregenskaperna uttrycks i A-viktad ljudnivå och utgår från vilken skillnad i sådan ljudnivå man kan förvänta sig för beläggningen ifråga i förhållande till ljudnivån på en referensbeläggning, dvs. en "korrektion" i förhållande till denna referens. Referensbeläggningen har utvalts att vara en stenrik asfaltbetong ("skelettasfalt") med maximal stenstorlek 16 mm (ABS16).

Det diskuteras hur de föreslagna korrektionerna skiljer sig från vad som idag finns i den nordiska trafikbullermodellen samt motiven för att övergå till skelettasfalt som referensbeläggning istället för den i nordiska modellen använda täta asfaltbetongen. En kort redovisning görs över vilka nya data om bulleregenskaper hos vägbeläggningar som framkommit i de nordiska länderna under de senaste åren. Brister i bakgrundsdata identifieras. Det diskuteras även vilka alternativa sätt att ta hänsyn till beläggningars bulleregenskaper som kan finnas eller kan komma att finnas i framtiden.

En detaljerad tabell över bullerkorrektionsvärden redovisas (utgående från den valda referensbeläggningen). Denna utgår från data om vägbeläggningstyp, vägbeläggningens ålder, maximala stenstorleken i beläggningen, skyltad hastighet och andel tunga fordon. Det finns även en tabell som redovisar hur de i Vägverkets databas PMS förekommande vägbeläggningsbeteckningarna skall översättas till beläggningstyper som finns i den förstnämnda tabellen. Avsikten är att man med ingångsdata från PMS skall kunna beräkna ett typvärde för bulleregenskapen hos i stort sett varje aktuell vägbeläggning (i förhållande till referensbeläggningen). På så sätt blir det möjligt att schablonmässigt kartlägga bulleregenskaperna hos i princip hela det vägnät för vilket man har beläggningsdata.

Några förslag till mått som kan beskriva vägnätets kvalitet vad avser trafikbullerpåverkan, utifrån den föreslagna bullerkorrektionstabellen och tillämpad i PMS-databasen, lämnas.

Slutligen görs några intressanta observationer baserade på bullerkorrektionstabellen. Till exempel är det uppenbart att den idag dominerande beläggningstypen i Sverige, tillika föreslagen referensbeläggning, är en av de sämre vad avser bullerpåverkan. En övergång till beläggningar med mindre stenstorlek förordas; i vart fall där bulleremission kan vara ett problem. Det konstateras även att man genom att använda dränerande beläggning, i synnerhet av typen Duradrän eller av en ny typ kallad Twin-lay som f.n. provas i Danmark, kan åstadkomma betydande bullerreduktioner.

Även om uppdraget är entydigt svenskt finns en strävan att se ämnet i ett nordiskt perspektiv, eftersom man av tradition har sökt en nordisk samordning av beräkningsmodeller för trafikbuller. Det kommer även i en nära framtid att bli aktuellt att beakta förslaget i ett europeiskt perspektiv eftersom ett europeiskt projekt inom området kommer att genomföras.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment

  • Published: 2004-09-15
  • VTI-code: N30-2000

Buy press version
100 SEK

Riksväg 31 är klassad som nationell stamväg, men har en standard som inte uppfyller kraven för en sådan. Framkomlighets- och trafiksäkerhetsbristerna är stora.
Denna miljökonsekvensbeskrivning studerar miljökonsekvenserna av dels att låta vägen ligga kvar i befintlig sträckning (nollalternativet), dels att dra den i en ny sträckning (nydragningsalternativet).

Undersökningsområdet består omväxlande av skogs-, åker- och hagmarksområden. I Bondbergets naturreservat i norra delen av utredningsområdet dominerar ädellövskog. I A6-området i väster finns ett ravinlandskap med värdefull flora och fauna. Miljön kring Musslebobäcken i östra delen hyser höga naturvärden med bland annat ett rikt fågelliv. I anslutning till jordbruksmarkerna vid Jära och Åkarp finns det flera fornlämningar.
Nollalternativet kommer inte att ha någon negativ inverkan på natur- och kulturmiljön. Nydragningsalternativet kommer däremot att ha negativ inverkan på främst A6-området och området kring Musslebobäcken. I A6-området kan störningarna mildras med hjälp av flera broar.

Bondberget är ett fullt utvecklat rekreationsområde med stigar, skid- och motionsspår. Nollalternativet skulle, på grund av den ökande trafiken, innebära att vägens barriäreffekt i området ökar. Även nydragningsalternativet riskerar att påverka rekreations- och friluftslivet negativt.
A6-området har goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv men är inte så utvecklat. Nollalternativet påverkar inte detta område medan nydragningsalternativet har negativ inverkan på grund av den barriär som skapas samt det buller som kommer av vägtrafiken.
I området finns ett antal fastigheter med bullernivåer över det av riksdagen fastslagna riktvärdet för ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad, det vill säga 55 dBA. Den befintliga vägen utgör idag en barriär för främst boende i bostadsområdet Ekhagen. Denna barriär kommer att minska vid nydragningsalternativet eftersom trafiken kommer att minska när endast lokal trafik åker på den. Om nollalternativet väljs kommer däremot barriären att öka eftersom trafiken ökar.

Om nollalternativet väljs kommer trafiksäkerheten att minska. Detta kan dock i viss mån kompenseras genom att viltstängsel sätts upp. Nydragningsalternativet kommer att innebära att trafiksäkerheten ökar.

Vid en samlad bedömning rekommenderas nydragningsalternativet som det bästa alternativet för en framtida dragning av riksväg 31.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment

  • Published: 2004-09-15
  • VTI-code: N3-2003

Buy press version
80 SEK

Denna studie är en del i ett forskningsprojekt kallat ”Implementering av marginalkostnadsprissättning i transportsektorn – problem med variabilitet, differentiering, interdependens och osäkerhet”. Denna studie ingår i delprojektet Luftföroreningar som ska behandla miljöproblem i form av utsläpp som sprids via luften och som är kopplade till användningen av transportsystemet. Att det finns ett intresse i att beräkna marginalkostnaderna beror på att denna kunskap behövs om man ska kunna uppnå ett effektivt resursutnyttjande.

Den europeiska miljömyndigheten EEA (European Environment Agency) arbetar sedan 1998 med ett indikatorsystem, TERM, som ska kunna användas för att påvisa utvecklingen på transportområdet ur miljösynpunkt. Enligt den senaste rapporten så minskar inte utsläppen från transporter i önskvärd takt. En orsak till det anges vara att priserna för olika transportmedel inte reflekterar deras faktiska kostnader för samhället. På grund av detta fattar individuella aktörer på marknaden beslut som inte leder till ett för samhället önskvärt utfall.

När det gäller transporter innebär det exempelvis att den relativt sett mer miljöförstörande bilen gynnas på andra färdmedels bekostnad. Ett sätt att påverka det individuella valet är att kostnaderna faktiskt avspeglar de verkliga kostnaderna. Inte minst av detta skäl är det angeläget att påvisa de kostnader som luftföroreningar från olika transportmedel ger upphov till. Dock används inte marginalkostnader idag i praktiken för att prissätta olika typer av transporter. Däremot så har kostnader beräknats. I Sverige ingår dessa bl.a. i de värden som tas fram i det s.k. ASEK-samarbetet. Dessa värden används i de samhällsekonomiska kalkyler som genomförs vid infrastrukturinvesteringar.

Meningen med denna förstudie är att ge en översikt över de problem med luftburna föroreningar från fordon som finns idag och de metoder som idag används för att beräkna marginalkostnaderna av dessa, samt att diskutera vad som ytterligare behöver utforskas utifrån perspektivet av en framtida marginalkostnadsprissättning av transporter. Vi behandlar dock inte klimatpåverkande gaser i detta arbete av två skäl; dels för att klimatpåverkande gasers effekter är så vittomspännande att de gör kostnadsberäkningen oerhört osäker, dels för att de kostnader som de ger upphov till inte varierar beroende på var utsläppen sker eftersom påverkan är global. Vi har i studien delvis fokuserat på en modell för beräkning av transportsektors marginalkostnader som tagits fram i ett europeiskt projekt, ExternE Core/Transport. Detta eftersom denna modell baserar sig på aktuell kunskap och även används för att beräkna kostnaderna för transporter på europeisk nivå. I vissa delar har vi jämfört beräkningarna i den modellen med de beräkningar som de nu aktuella svenska värdena baserar sig på.

ExternE-modellen, liksom även vissa av de svenska marginalkostnadsberäkningarna, baserar sig på s.k. exponerings-respons(ER)-samband. Metoden går ut på att man försöker beräkna kostnaderna för ett visst utsläpp genom att härleda vilka negativa effekter det ger upphov till. De effekter som man fokuserar på är främst hälsa men även skador på (delar av) ekosystemet och nedbrytning av material. För att göra detta krävs förståelse för vilka emissioner ett visst transportmedel ger upphov till, hur dessa sprids och omvandlas i omgivningen, vilka som är mottagare av dessa utsläpp samt hur de påverkas. Till slut krävs det även en ekonomisk analys för att beräkna värdet av dessa effekter. I denna studie har vi studerat de enskilda delarna i denna beräkningskedja för att se vilka problem som finns. Vår genomgång har dock visat att det av ett flertal olika skäl är problematiskt att beräkna dessa kostnader utifrån rena exponerings-respons-samband. Problemen finns i alla delar av beräkningskedjan ”emissioner-halter-exponering-effekter-värdering”.

Go to the publication
 
 

Research area

Environment
Transport economics

  • Published: 2004-09-15
  • VTI-code: N35-2003

Buy press version
250 SEK